Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Carl Snoilsky - På Snoilskys dödsdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL CARL SNOILSKY
247
ägnadt att alstra hvarken den djupaste eller den
rikaste poesien. De stora springkällorna flöda nog
icke ur så odlad och ansad mark; de kvälla ur
vildare, mer vulkanisk botten. De stora skalderna
äro de stora hänsynslösa, i hvilkas jord gräs och
ogräs spira samman, och ur hvilkas bröst eruptivt
spruta eld, slagg och lava, allt det sublima men
också allt det burleska och syndfulla, af hvilket
väsendena på godt och ondt danas. Men den
verklige aristokratens dikt har sin särskilda tjusning.
Det ligger i hans måttfullhet och reservation en
helgd inför den egna personligheten, som inger
vördnad och respekt och som fint särskilde från många
alltför öppenhjärtiga skaldebröder den, som öfver
en af sina yppersta diktföljder satte mottot: noli
me tangere. Det ligger vidare öfver den
aristokratiske poetens uttryckssätt den osvikliga
distinktion, som gjuter öfver hvarje rad ett skimmer af
utsökt eklärering och förlänar ordens möten
karaktären af betydelsefullt och öfverlägset val. Snoilskys
poetiska språk kan någon gång blifva kallt och torrt
— blankt och förnämt förblir det alltid, blankt och
förnämt som en vapensköld.
Carl Snoilsky föddes i Stockholm 1841. I hans
farfaders, krigsrådet och Boileauöfversättaren, hus
vid Storgatan hade den gustavianska vitterhetens
patriark, gubben Gjörwell, sin »solitude», sin
poetiska läs- och skräpkammare, och skaldens egen
far, den blifvande hofmarskalken, var gubbens
»älskade grefve Nils». Man ser rottrådarna, genom
hvilka kommit till skalden hans darrande känsla
för gustavianernas Stockholm. Han var alltid själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
