Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref från Anjalamannen Carl Hnrik Klick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 Bref från Anjalamannen Carl Henrik Klick.
Flere ligga litet längre bort, och alle äro fiskrike. Trach-
ten liknar nog Karis-Lojo, som jag lärde känna då vi
camperade på Härjenvatsa. — — — Ach! min Vän, de
tiderne komma ändå aldrig tillbaka, då till et intet en
fatigue utstånden med en Vän var rolig. Jag är nästan
den samma som då, men mig felas en Linder. — — — —
I vår lofvar man mig godt fiske och god jagt, och jag
har anledning hoppas bägge, jag har en betjent, son af
en utlärd tysk jägare, som skiuter snält och förstår jagt;
men vi hafva inga hundar. Kan Du, min egen Vän, så
skaffa mig et koppel, hund och hynda, som äro af god
race och inöfvade. Om de äro goda, betalar jag gjerna
10 ducater, dem jag vill lämna hvar Du vill, i Fredrics-
hamn hälst, men ochså i Lovisa; finge jag sedan dessa
hundar till Fredricshamn, så betalar jag därjemte transpor-
ten och sörjer före at de blifva hämtade hit, ty jag är
så rädd at bli utan till nästa år. Man får väl hundar för
bättre köp i Petersburg, men där är ej annat at gjöra, än
köpa grisen i säcken, som ordspråket lyder, och därpå är
man oftast bedragen. Således, min värde Vän, var det här
jag skulle slå mina bo-pålar, ehuru apparencerne en gång
voro at jag skulle bo Dig nära. Jag mins ännu en före-
ställning huru vi en gång som gamla och vänlige gubbar
skulle sitta vid en spiseld och tala om våra unga dagar
för den ungdom, som ville höra på oss; det utgjorde en
afton ämne för vårt glam; med glädje påminner jag mig
det, men försynen hade beslutat annorlunda. Åminnelsen
af många rolige stunder passerade med Dig och några få
andre vänner är det enda som ibland gjör mig triste;
för resten har jag utom mine värkelige vänner ingenting
at regrettera 1 födslobygden; eljest felas mig, Gud ske
lof, ingenting här, i synnerhet om jag nu slipper flytta,
som jag hoppas.
Det som jag sagt Dig, min öme Vän, är ej det som
kommit mig at skrifva. Se här den saken: Du känner
den process min bror tillämnadt, efter Du, enligit Din
vana, därvid spelat den role, som är en uplyst och redelig
vän värdig. Hvad tanka jag har om den, lär jag ej be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
