- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
21

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•— 21 -

illa om människor, hos hvilka vi skola kvarstanna; ty.
som man säger, den hönan är icke klok, som orenar
eget bo. — Men här ha vi ju Vinfatet?»

»Rätt, nådig herre, här ha vi en af räfkulorna»,
svarade Lars, som icke tycktes mycket fråga efter
rådet, »och se, räffar står ju själf där borta på tröskeln.»
Under det han yttrade dessa ord, gaf han sin häst
sporrarna, och sedan han vårdslöst kastat tyglarna åt
den djupt bugande värdshusvärden, var han med ett
vigt språng ur sadeln, hvarefter han skyndade sig att
själf mottaga tyglarna på sin herres häst.

Värden på stället, den välfödde mäster Rinck,
jämte ett par rödkindade tjänstflickor i bindmössor och
redgarnströjor, hade emellertid skyndat sig att lösgöra
de resandes sadelsäckar. Den först nämnde gjorde sig
samtidigt underrättad om de resandes namn och
karaktär, hvarifrån de kommo, samt frågade, då de sade
sig komma från Finland, om öfvcrresan gått lyckligt,
om de glömt att låta visitera sina saker vid Norrtull,
om beslagskarlarne varit höfliga, om skjutshästarna från
Ensta varit goda att rida på o. s. v., samt skyndade
sig därefter, så mycket hans små korta ben förmådde,
uppför en smal trappa, för att visa vägen till ett
tarfligt möbleradt rum i tredje våningen, där han slutligen
lämnade sina nya gäster med många bugningar,
önskande dem i all ödmjukhet, som han sade, qn lugn och
angenäm sömn och hvila under hans ringa tak.

Vi vilja nu dröja några ögonblick, för att gifva
läsaren en närmare beskrifning på de båda ryttarne,
under det att de, vid det sparsamma dagsljus som
ännu lyckades tränga sig in genom de smutsiga
fönsterrutorna, uppacka sina små ryttarkappsäckar.

Den yngre af dem båda. eller den som under det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free