- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
521

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.3. Mejeriväsendet. Af fil. dr N. Engström, Alnarp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEJERIVÄSENDET.

521

syrningsmedel, vid hvilkas framställande i många mejerier begagnas
s. k. normal-syrväckare eller renkulturer, hvilka fortplanteras i
särskildt härför inrättade kulturkärl.

Grädden kärnas, sedan den blifvit mogen, i de flesta mejerier i
s. k. hol-steinska kärnor, men i ett och annat större mejeri hafva
på de senaste åren äfven kärnor af nya typer börjat begagnas för att
kunna af verka större mängder grädde åt gången. Smöret bearbetas
numera nästan uteslutande på ältmaskiner, hvilka började begagnas
här i landet år 1872. Efter första bearbetningen saltas smöret och
bearbetas ånyo, sedan det fått ligga vederbörligen afkyldt, tills
saltet smält. Något osaltadt, s. k. färskt, smör tillverkas icke
annat än i mycket små mängder för platsbehof. Efter bearbetning
och saltning nedpackas smöret i drittlar, rymmande omkring 51 å
52 kg. netto. Endast undantagsvis formas exportsmöret i några få
mejerier i fyrkantiga skålpundsbitar, s. k. rolls, hvilka, omslagna
med pergamentpapper, packas i lådor, rymmande 56 eng. skålpund
eller 25*4 kg. På grund af större arbete och omkostnader betalas
vanligen det på detta sätt packade smöret något högre.

I flera mejerier har man på sista tiden äfven anordnat särskildt
inrättade kylrum, hvari smöret förvaras mellan bearbetningarna
och efter nedpackningen. Afkylningen i dessa åstadkommes på vissa
ställen medelst is, men några mejerier hafva härför, äfvensom för
afkylniug af vatten för mejeriets behof, börjat använda kylmaskiner.

Alfa-Laval-separat orer.

Ponny,

för turbin.

A /,

för ångkraft.

B, Kolibri, Genomskärning af A i och A //.

för handkraft, f or handkraft. 1896 års modell. 1899
års modell.

På de senare åren hafva flera uppfinnare sökt konstruera maskiner,
som samtidigt skumma och kärna. Den första härför afsedda maskinen,
extraktorn, konstruerades af C. A. Johansson (patent år 1887). Kort
därefter framkom de Laval med en apparat för samma ändamål, den
s. k. kontinuerliga kärnan, afsedd att appliceras till separatorn och
att kärna grädden, allteftersom den af separatorn aflämnades. Något
senare, år 1891, visades äfven en annan dylik maskin, ackumulatorn,
uppfunnen af A. Wåhlin. Slutligen framträdde år 1893 radiatorn,
konstruerad af E. G. N. Salenius. Af dessa maskiner har endast
radiatorn, som i åtskilliga hänseenden öfverträffar sina föregångare,
vunnit någon spridning.

B) Tsterierna. Tack vare Landtbruksstyrelsens åtgärder med
ostutställningar, mejeristmöten m. m. har på senare åren mera enhet
på detta område börjat uppstå, och numera söker man tillverka,
i så likartad form som möjligt, hufvudsakligen följande sorter:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free