Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°
Efter Viborgs eröfring aflat han omedelbart en skrifvelse till
tsaren med underrättelse, att han nu enligt sitt löfte tillbörligen
straffat de finska upprorsmännen, som dristat sig att antasta
tsarens sändebud. Han beklagade i förbigående, att denne i
sitt sista bref icke tyckts låtsa om hertigens begäran om
beslagtagande af lybskt gods, och föreslog till sist, att de båda
rikenas fullmäktige skulle mötas för vidare underhandlingar vid
Systerbäck.1 Samtidigt anmodade hertigen vojvoderna i
Nöteborg och Kopoije att inställa sig hos honom för rådplägning om
vissa angelägenheter och riktade en särskild hemställan till den
förre att i enlighet med Teusinatraktaten utlämna den polska
hjälptrupp, som vid Viborgs intagande flytt in i Ryssland.2
Hans önskningar härutinnan synas icke ha efterkommits, och
han begaf sig redan i början af okt. till Abo för att skipa
blodig rättvisa öfver sina vedersakare.3 Sina i Viborg
kvarlämnade befallningsmän gaf han i uppdrag att sköta underhandlingen
med de ryska sändebud, som till äfventyrs kunde infinna sig.
De skulle begära råläggningens fullföljande instundande vinter
samt utlämnande af återstående krigsfångar; dessutom skulle de
föreslå utbyte af de tre lappbyar, Maanselkä, Kitkajärvi och
Kuolajärvi, som Sverge vid gränsregleringen erhållit, mot
Pat-sjoki, Petjenga och Nevdjoma.4 Om Narva komme i hertigens
händer, skulle de utbedja sig fritt genomtåg för
undsättningstrupper från Finland och, för den händelse dess svenska besättning
blefve för svårt ansatt af polackerna, en säker tillflyktsort för
denna på den ryska sidan. Om de ryska sändebuden började
tala om ett förbund mellan hertigen och tsaren, skulle de icke
inlåta sig på förhandlingar därom, men säga sig förmoda, att
hertigen ej ville afvisa en till honom framställd begäran i denna
riktning. Teusinatraktaten borde emellertid förnyas, sedan nu
1 Brefvet omtalas af Bantysj-Kamenskij IV, 135 med dateringen 28
sept. 1599, men återfinnes i HKReg. under 24 sept. Konceptet har tydligen
uppsatts redan i Helsingfors, ty brefvet finnes också, med denna dateringsort,
under 12 sept.
2 Hertig Karl till ståthållaren i Nöteborg 23 och 29 sept., till
ståthållaren på Koporje 24 sept. 1599. HKReg.
8 Yrjö-Koskinen 457. Äfven Gödik Finke i Nyslott hade då erkänt
hertigen. Ib. 454 f.
4 I svenska handlingar benämnda Basiocki, Pitzinki, Ne^lgdomà;
Pats-joki (ry. Pazréka; se t. ex. RIBibl. XVI, 385) egentligen en i Norra Ishafvet
utmynnande flod; likaså Petjenga med S. Nikias’ kloster (se t. ex. Hjärne,
De äldsta svensk-ryska legationsakterna, 21) och Nevdjoma (ry. Njavdëma,
RIBibl. XVI, 221; fi. Nay tärnö).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
