Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Drottning Margareta (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING MARGARETA.
livad? Skulle Nordens folk oeh krafter, evigt »kilda,
Som d~*’~ flingor niita» «*■ hvar ann?
Tbgnék.
I Sveriges medeltidshäfder framstår den sällsamma tilldragelsen af en
förening af Nordens trenne riken icke i så ädel skepnad, som man med rätta
ville vänta af begreppet om en union emellan folkslag af samma stam,
samma språk ocb gemensam bildning. Men till ett sådant missförhållande
är svenska folkets lynne lika mycket skulde», som sjelfva tidens sedliga och
medborgerliga äsigter äro det. Svenskarne,’ förtryckte af sin vilda och
oroliga adel, egde dock ett medföddt frihetssjhne, som aldrig kunnat
fullkomligt qväfvas, och som derföre alltid var^fardigt att, med vapen i hand, resa
sig till hämd och försvar. För den^var Margareta, åt hvilken några af de
rikaste herrarna öfverlemnat Svpriges krona, en fremmande herrskarinna,
den de endast hatade. Hon bSde efler sin son ärft Danmarks, efter sin
gemål Norriges throner, od/emedan Sveriges krona syntes henne lockande,
emedan hon derigenom Lphde vinna större namn och skatter, så emottog
hon anbudet af densamwa. Det var en upprorisk och förrädisk adel, som
gaf henne den. Då h/a, genom slaget vid Falköping, såg företrädaren
AI-brecht besegrad, och ftdan bon hånat honom i hans fängelse, till straff för
skryt och skämt från/hans sida, lut bon det af sina inbördes strider
sönderslitna Sverige en/ast genom de skatter, hon lät utskrifva, känna, att det
egde en regent ¿tet steg gjordes för bibehållande af ordning och rättvisa
i landet, utan i /städerna utöfvade tyska handelskrån mord och förtryck,
liksom fogdarna </h ädlingarna på landet, och en mängd af sjöröfvarskaror
på hafvet. Om (largareta hade någon plan för sitt handlingssätt mot
Sverige, så synes ¿n varit, att låta detta rike upplösas af sin inre nöd, så
att dess folks sjtifständiga sinne helt och hållet skulle förgås. Det klagas,
orden lemnajes obrukad och allt Sverige såg ut som en ödemark, så
I hundrader landbönder kunde finnas, som icke egde tillsammans en
\orn ellef ett lass hö. Adeln befästade sina gårdar, hvilka blefvo
gdt röfvarenästen, och de kronans slott, der folket borde finna sina
<-*, förlänades åt drottningens utländske gunstlingar, hvilka endast
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
