Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Lars Siggesson Sparre (Okänd. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LASS SIQQESSON SPARRE.
MK8MAB8K.
/ Sventkt riddtrtmän, uti kvart tappra mod
Ert fottertmnd tU vMm mot iyrannttt funnit;
/ «0« »ed ädtl börd en ädtl anda vunnit,.
Ock tira fädert dygd mad edra fädert blod t
Da — ¿jparreiMm««!* heder! —
Kbluhum.
Från en tid, då sjelfva krigskonsten i Sverige ännu låg liksom i sin linda, ehuru
enskilda bedrifter kanske just derföre så mycket oftare föreföllo,
framstår, bland de så utmärkta kämparna, Lars Siggesson Sparre, såsom en af
Gustaf den förstes närmaste vänner. Tillika med Gustaf hade han varit gissUn
1519, då Ghristiern Tyrann bortförde dem till Danmark. Efter hemkomsten
från denna fångenskap omfattade Lars Sparre Gustafs parti och utnämndes af
denne, som blifvit riksföreståndare, till ståthållare på Örebro slott. Då ett krig
på Norska gränsen 1525 hotade det befriade Sverige, blef Sparre, såsom
Sveriges rikes marsk, med en svensk här afsänd till Norrige. Han hade här
framgång, och ryckte ända till Opslo, der han uppehöll sig i tvenne veckor.
Allmogen i södra Norrige uttryckte sin önskan att komma under Sverige, och svor
konung Gustaf trohetsed. Men emedan danskarne härjat allt landet omkring
Elfsborg, och lifsmedel begynte tryta i Norrige, måste Lars Siggesson vända
tillbaka. Han intog dervid Carlsborgs faste i Bohuslän. Efter detta lyckliga
tåg skulle han, med de tyska ryttare, som konungen värfvat, utföra ett annat
inåt Skåne och Halland, men de tyske ryttarne, som skyllde på, att de mötte i
Skånes elfver alltför stora naturhinder, vände om igen från Markaryd. Sparre
återvände derefter till konungen och följde honom, såsom rikets marsk, till
herredagen i Malmö, der underhandlingar höllos med Danmark. Vid sin kröning
slog konungen sin trogne marsk till den förste riddaren, och han bar, under
sjelfva den högtidliga akten, svärdet, det af regalierne, som höfdes honom såsom
härens befiilhafvare. Då, trenne år derefter, konungen lät hemta sin unga
gemål Catharina af Sachsen-Lauenburg från hennes hem, var det Lars Siggesson,
som var det förnämsta sändebudet och som, åtföljd af flere förnäma rådsherrar,
fruer och jungfruer, beledsagade den kungliga bruden till sin herre. Vid den
tornering, som förherrligade konungens biläger, visade Lars Siggesson sin
ridderliga konst och tapperhet i en dust med Birger Nilsson Grip. Desse begge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
