- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
115

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Johan III (Gripsholm. Strömer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONUNG JOHAN IIL

Men ett jag tet, tom ingen tid har tvättat,

Och ingen Urdarbrunn kan göra hvitt:

Vit bär i evighet sin dy sira tv är la.

Det är — och blifver: ett fiirrädiskt hjerta.

Nicakdkr.

Son af Gustaf Wasas älskade Margareta, blef Johan redan från barnaåren
omfattad af sin faders partiska förkärlek. Likt sioa bröder hade han
åt-njutit en icke blott vårdad men till och med lärd uppfostran. Medan den
aldre brödrens, thronarfvingens, håg rigtades på de matematiska
vetenskaperna, lade sig Johan på de teologiska, och hade inhemtat en noggrann
bekantskap om alla de skiljaktiga trosmeningar, som den tiden kämpade med
hvarandra i den kristna verlden. Följden af hans djupa studier blef dock
den, att han sjelf ingen fast öfvertygelse kunde fatta. Då Erik fick i sinnet
att använda alla möjliga medel för att befrämja sitt frieri till drottning
Elisabet i England, var det Johan som slutligen öfvertalade den gamle fadren
att lemna ett motvilligt bifall, och sjelf åtog sig att till drottningen framföra
sin broders begäran. Johans behagliga utseende, hans lärdom och
skicklighet intogo Engelsmännen; men han lyckades icke vinna sin afsigt, hvilken
häfdatecknare misstänka hafva varit att aflägsna brödren från Sverige och
sålunda lättare sjelf kunna vinna dess krona. Efter hemkomsten utbröt
osämjan emellan bröderna uppeubart, och då fadren ville låta fångsla och från
throuföljden utestänga Erik, vågade Johan annu icke låta det gå så långt,
utan afböjde verkställigheten af fadrens beslut. Joban hade i England fattat
smak för den reformerta läran; men han hade icke tillfälle att uträtta något
för densamma, emedan ett förslag uppgjordes att förmäla honom med en
Polsk prinsessa. Konung Gnstaf gaf honom Finland till furstendöme, och
sökte på allt sätt derstädes gifva honom en sjelfständig makt Efter den
gamles död, då den förhatade brödren satt kronan på sitt hufvud, blefvo
Jobans ränker än mera förrädiska, då de rigtades icke blott mot brödren,
utan mot konungen. Erik var invecklad i krig med Polen och motsatte sig
derföre det föreslagna giftermålet med den Polska prinsessan. Men Johan
reste, tvärtemot den konungsliga befallningen, till det Polska hofvet. Han
lyckades der att vinna samtycke af konung Sigismund II, liksom kärlek af
prinsessan Catharina. Giftermålet firades i största hast, och dervid
uppgjordes hemliga vilkor. Hvad man känner är, att Johan lät sin gemåls hemgift
och arf innestå bos svågern och lånade honom derjemte, såsom understöd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free