Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Erik Sparre (Gripsholm. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v mötte en af konung Johans hofbetjenter, hvilken bar en säck på ryggen.
Sparres skarpa blick fann något misstänkt i hofbetjentens förhållande, så
att han stadnade och tvang honom att visa hvad han bar. Det befanns
vara Erik XlY:s unga son, som på konungens befallning skulle dränkas.
Sparre frälste den späde och skickade honom utrikes, ur sina
förföl-jares våld. Konung Johan, som med så mycket förtroende omfattat
Sparre, yttrade intet missnöje öfver detta hans handlingssätt; men då
sedermera ålderdomskrämpor och samvetsqval ansatte den krönte
brodermördaren, och han kände en outsläcklig åstundan efter sin i Polen
frånvarande son, föll hans missnöje på Sparre, som just befordrat hans
planer med sonen. Då han icke längre kunde emotstå sin oro, och
grä-melsen alltdjupare tärde honom, beslöt han att besöka sin son, och ville
vid mötet förmå sonen att fegt öfvergifva sin krona och sitt folk, lemna
hela dess regering i sticket och återvända hem, för att hålla sin fader
sällskap. Sparre och de öfrige rådsherrarne, som ville rädda icke blott
konun-garne utan hela Svenska namnet för denna fläck, satte sig ifrigt deremot
Johan måste gifva vika, tog afsked af sin son och återvände bedröfvad
hem, men full af harm och hat emot Sparre och hans embetsbröder. Nu
sökte hertig Carl att begagna tillfället och sluta en förlikning med brödren,
på Rådets bekostnad. Erik Sparre utmålades förnämligast såsom fiendtligt
sinnad emot Wasahuset, och man tillskref hans nit att befordra
konungens önskan endast den hemliga beräkningen att sålunda aflägsna
Wasar-ne till Polen. Slutligen lät konungen fängsla Sparre tillika med
åtskilliga andra af den högre adeln. Då ingenting emot herrarne kunde
bevisas, utforo både hertigen och konungen i hotelser och grofva skällsord
emot dem. Man ville med lock och pock förmå dem att bekänna sig
skyldiga. Men då de vägrade att ljuga på sig sjelfva, måste de slutligen
frigifvas, ehuru konungens och hertigens hat ingalunda förminskades.
Efter konungens död slöt sig Sparre till Sigismunds parti. Efter slaget vid
Stångebro öfverlemnade Sigismund denne sin trogne tjenare i den
blodtörstige hertigens våld. En rättegång anställdes nu, lika orättvist utförd som
slutad. Sparre försvarade sig med lugn och värdighet, beredde sig frimodigt till
döden och protesterade ännu vid stupstocken emot domen. Sin sista
bönesuck uttalade han på latin, det klassiska språk, hvarpå han så
förträffligt förstod att uttrycka sina tankar och känslor.
Biogbafiska eppgifteh. Erik Sparre, son af Lar» Sigges»on, födde» 1550.
Han blef förmäld med Ebba Brahe, dotter af den gamle grefve Per. Han
hala-höggs i Linköping 1600. Liket fördes till Öja kyrka vid Sundby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
