Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Mauritz Leijonhufvud (Carlberg. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAURITZ LEJONHUFTUD
GREFVE, RIKSDROTS.
Den itörtte blir tkymd af de tior a:
De skymmas af nedriga små.
Till hUjden med sanningen gå,
Det är tig förlora.
O. Bbkgkuht.
Bland de handlande personligheterna under Sigismunds oroliga regeringstid
röjer sig ofta, ehuru emellanåt förblandad i hvimlet af de mera framstående,
Mauritz Lejonhufvuds, visserligen mindre skarp, än brödrens, grefve Axels, men
deremot mera ingripande i tidens förhållanden genom en tyst verksamhet, till
hvilken också Carl IX, både såsom hertig och såsom konung, satte ett
oafbru-tet förtroende. Grefve Mauritz framställes såsom en både hård och hämdgirig
man, just sådan som det höfdes en Carls man att vara; men han uppträder
såsom fredsstiftare emellan sin herre och sina egna öfvermodiga slägtingar. Hans
mor, den barska grefvinnan Ebba Liljehök, genom sitt giftermål med Margareta
Lejonhufvuds broder befryndad med kungahuset, sparde icke på högfarande ord
och sjelfrådiga gerningar, men hade likväl haft den kloka beräkningen att
öfver-lemna den ena af sina söner till Johans, den andra till Carls hof, för att alltid
hafva den ena till stöd, hvilkendera af de båda taflande herrskarne som än
kom-me att behålla öfverhanden. Likväl var förtroendet åtminstone till grefve Axel
icke serdeles fullständigt; ty då han utsändes till Ryssland, för att uppgöra en
fredstraktat, fordrade Johan af honom en serskild försäkran om trohet.
Gref-ven blef häröfver så förbittrad, att han, oaktadt han afgifvit den äskade
försäkran, fällde smädliga uttryck om den misstänksamme konungen, hvilken
der-före lät fängsla honom och afsatte honom från hans embeten. Nu uppträdde
Mauritz, såsom brödrens räddare, och förskaffade honom Carls beskydd, så att
han fick begifva sig till Westergötland till fädernegodset Gräfsnäs, der hans
moder förut bodde. Ehuru Axel här uppförde sig med det vildaste öfverdåd och
uppgjorde så förrädiska stämplingar, att Carl måste skicka krigsfolk för att
afstyra dem, förlorade Mauritz icke hans förtroende. Axel hade flyktat undan
forföljarne och fortfor att i Polen, der han hos Sigismund var väl upptagen,
smida det ena anslaget efter det andra, så att, då han medföljde konungen till
Stockholm, och hertigen trätfade honom vid hans sida vid landstigningen, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
