Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Erik Göransson Tegel (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK GÖRANSSON TEGEL.
KAMMARRÅD, HAFDATECKNARE.
Latter oek dygder
1iära menniikort söner
Blandade i bröstet.
Ingen år td god
Att ej ty te kan eger;
Ingen är ed ond,
Alt kan till intet duger.
Havamal.
I konungarne Carl lX:s och Gustaf Adolfs regeringstid var Erik
Göransson Tegel en ganska inflytelserik man, och många Yigtiga angelägenheter
bedrefvos af honom efter hans egna åsigter, som han väl förstod att göra
gällande. Han var son af Erik XlV:s rådgifvare Göran Persson, hvilken
af efterverlden förtjent men icke erhållit ens så mycken rättvisa, som
sonen. Då fadren blifvit afrättad och modren omkommit på vägen till
afrättsplatsen, förbarmade sig hertig Carl öfver det efterlemnade barnet,
och sände den unge Erik till Tyskland att uppfostras. Sedan han vunnit
bildning och kunskaper, sändes han till Spanien och derefter till Polen.
Vid riksdagen i Warschau 1595 var han verksam i något hemligt värf,
då han af en der vistande Sigismunds anhängare angafs och fängslade«
såsom misstänkt. Snart blef han dock lössläppt och återkom till Sverige,
der hertigen gjorde honom till sin handsekreterare. Sedan han sålnnda
kommit i närheten af hertigens person, förstod han att alltmera tillvinna
sig hans ynnest. I den blodiga rättegången mot rådsherrarna, i Linköping
1600, var det Erik Tegel, som uppträdde såsom deras anklagare eller
hertigens ombud. Utan alt akta den förhatliga dager, hvaruti han
sålunda framträdde inför både sin samtid och sin efterverld, utförde han det
blodiga värfvet till hertigens tillfredsställelse, både under rättegången,
hvarvid just han förmådde bönderna att föreslå och gilla den grymma
domen, och under sjelfva afrättningen, då han framträdde och motsade
de dömdes tal samt förkunnade nåden för dem, som fingo sådan. Äfven
uppträdde han fem år sednare emot Hogenskild Bjälke, och var sålunda
den, som åstadkom hans dödsdom. Genom sina kunskaper och sin
duglighet blef han alltmera oumbärlig, helst han ingenting skydde, när det
gällde att tillfredsställa hans herres önskningar eller afsigter. Inom honom
grodde ett djupt hat till de förnäma, som störtat hans fader, och ban
vågade till och med en gång hota enkedrottning Catharina Stenbock, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
