Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 49. Johan Skytte (Gripsholm. J. Cardon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var han, som inför Sveriges ständer med segrande vältalighet framställde
nödvändigheten att i stället för den oduglige Sigismund sätta Carl IX på
Sveriges thron, och det var han, som sedermera gaf den unge konung,
som han sjelf uppfostrat i brinnande drift till allt stort och ädelt, det rådet,
att fortsätta fadrens stora men blodiga verk på ett mildare sätt, nemligen,
att frälsa sitt folk från få väldets förtryck. Att detta råd måste vika för
Oxenstjernas, som gick ut på adelns upphöjelse och tacksamhet, har kostat
landet sedermera mången hård hvälfning, mången orättvisa, månget offer.
En ädlare man, än Skytte, kunde icke föra folkväldets talan. Ingen fläck
bäftar vid hans karakter, och den ära, han förvärfvat, är ofördunklad af
skuggor. Han var en man med stort snille, och ett skönare språk, än han
skref och talade, både på svenska och latin, kunde den tiden icke företes.
Hans skrift till Gustaf Adolf, »om en furstelig uppfostran», är ett
mästerstycke både af upphöjda tankar och ren stil. Hans nit för vetenskaperne
var brinnande, emedan han sjelf var icke mindre tänkare än statsman.
Äfven hans umgänge pryddes af fina seder och det smakfulla vett, som
verldserfarenhet och ädla tänkesätt förenade framställa.
Biografiska uppgifter: Johan Seroderus födde» i Nyköping 1577. Han»
föråldrar voro borgmästaren Bengt Nitsson Skräddare och hustrun Anna Andersdotter.
i hvilkas hus hertig Carl af Södermanland ofta umgicks, så att man allmänt antagit,
att Johan var hertigens son. På dennes bekostnad vistades han tio år vid de
yppersta utländska läroverk, och blef vid hemkomsten kronprinsen Gustaf Adolfs lärare.
Adlad under namn af Skytte. Under titel af kammarråd och derefter president i
räk-nekammaren, blef han 1612 förvaltare af rikets penningeverk; sedermera riksrSd. Gift
med Margaretha Ndf, med hvilken han hade 3 söner och 2 döttrar. Han afled, juit
då han skulle uppgöra freden i Brömsebro, icke långt ifrån detta ställe, på sin
egendom Söderåker, den 25 Mars 1645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
