Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Johannes Rudbeckius (Upsala. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKIUS,
BISKOP.
Du t dg ej blott det rätta: du det ville.
Oeh derför gick du på det råtlat bana
Som en planet kring tin betlämda tol.
Din dygd (för dig en tjultiåra vana)
Stod fatt tom nordent ttjerna vid tin pol.
▼. Beskow.
Ilen Svenska kyrkan står för silt bestånd och sitt anseende i förbindelse
hos den store mannen, som, under den oroliga tiden af tretio-åriga krigets
skakningar både i samhällslifvets förhållanden och i vetenskaperna, visste att
sjelf intaga en så fast ståndpunkt, att man väl med rätta kan säga, att han
utgjorde på sin tid den bufvudpelare, som uppbar det Svenska
kyrkoväsen-det. Mannens namn var Johannes Rudbeckius. Han hade genom
grundliga studier, sednast i Wittenberg, fbrvärfvat sig en lärdom, som, i förening
med hans beslutsamma och orubbliga tänkesätt, förvärfvade honom aktning
och inflytande. Såsom teologie professor i Upsala kämpade han ined
Mes-senius och gaf icke vika förr, än Gustaf Adolf så skiljde de tvistande lärde,
att han utnämnde Rudbeckius till sin bofpredikant och medtog honom i
kriget. Vid sin kröning utnämnde konungen honom till teologie doktor, och
tvenne år sednare till biskop i Westerås. Med stort allvar utförde
Rudbeckius sitt embete. Han ordnade stiftets läroverk, sörjde personligen för
lärarnes utkomst och befordran, var en fader för ungdomen, och bevakade
icke blott framstegen i lärdom, utan äfven ordning och seder. Han
visiterade alla pastorater, ordnade kyrkoböckerna och alla församlingarnes
angelägenheter. Genom sitt personliga anseende förmådde han konungen och
rikets förnämste män likasom en hvar efter dess förmåga att lemna bidrag
till skoleverk och andra offentliga och nyttiga inrättningar, hvarvid han
ingalunda sparade sina egna tillgångar. Så upphöjde han presterskapets
värdighet och anseende och gaf det en vigt, ett inflytande inom samhället,
hvaröfver vissa af den högsta adeln begynte hysa farhågor. Den store Axel
Oxenstjerna, som ansåg de adeliga privilegierna vara de högsta inom
samhället , kanske derföre att han sjelf i sin person förenade tidens högsta bild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
