Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 56. Johan Messenius (Gripsholm. J. Cardon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN MESSENIUS.
HISTOKlESKtirriBB.
Jag runor riitat har om mina fädtrt tid,
Om dtnu råd och dåd, om der a t lugn och tirid.
Nicahdeb.
Stora lärda förtjenster, förenade med ett äfventyrligt lefnadslopp, bafva åt
Johan Messenii minne vunnit en ryktbarhet, som dock icke är förenad med
uktning för hans person. Han är i och för Sveriges historia en vigtig
man, men en farlig och elak. Son af en mjötnare bredvid Wadstena, hvilken
halshöggs för stämplingar mot fäderneslandet, blef han intagen i Wadstena
skola vid tio års ålder och utmärkte sig for sitt goda hufvud. Sex år
der-efter blef han af hemliga jesuiter bortförd till institutet i Braunsberg, der
han uppfostrades till katolicismens apostel i Sverige. Han genomgick med
1>eröm läroverket, vistades sedermera vid hofven i Danmark och i Krakau,
besökte Kom, och blef för några latinska poemer i Prag af kejsaren utnämnd
till poeta ccesareus. I Danzig, der han öppnade en läroanstalt, blef han
’bekant med Sigismunds kanslers Arnold Grothusens dotter Lucia, med
hvilken han gifte sig, och som utöfvade ett stort inflytande pä hans lif
och öden. Hon var en egensinnig och häftig qvinna, af Gustaf Adolf
kallad: Messenii mala herba. Troligen i en jesuitiskt beräknad plan, beslöt
Itteäsenius att återvända till Sverige, der de egendomar, som blifvit gifne åt
Lucias far, voro konfiskerade och förlänade åt en annan. Lucia reste först,
och utverkade skriftlig tillåtelse åt sin man att komma efter. Han lyckades
genaét att ställa sig in hos konuhgen och de förnäma genom de skrifter han
utgaf. Utnämnd till professor i juridiken i Upsala, förstod han att tillvinna
sig ungdomens kärlék genom den fart han gaf åt stadierna. Han
undervisade åtta timmar om dagen, men hade likväl tid öfrig till en mängd
vetenskapliga skrifter. Han råkade likväl, genom sina egenkära anspråk, i
strid med sina medbröder, isynnerhet med den nitfulle och lärde Johan
Rudbeck. Messenius hade vetat att förskaffa sig en mängd unga
adelsmän till elever och egde deras tillgifvenhet, emedan han förnämligast lät
dem öfva sig i fäktning, dans och ridning. Då ynglingarne begingo
våldsamheter, försvarade han dem i konsistorium, så att universitetsstaden
var full af oro och blodiga strider. Vid ett tillfälle blef tvisten i
konsistorium så het, att Messenius, sedan han utöst de bittraste skymford,
skickade efter sin värja och utmanade Rudbeck. Då Lucia emottog budet
och gissade anledningen, skickade bon till Messenianerna, hans anhängare,
och förmådde dem att storma till konsistorium. Sjelf inrusade hon till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
