Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 65. Hans Christoffer Königsmark (Skokloster. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bären vid Hvita Berget, vester om Lilla Sidan. Endast det vanliga
vaktombytet och derefter klosterklockornas ottringning hördes, men sedan
försjönk hela staden i tystnad och sömn. Odowalski med 100 man fotfolk
uppklättrade då pä vallen, der skildtvakten nedstörtades innan han hunnit
göra larm. Vakten öfverrumplades och nedhöggs vid närmaste port, som
öppnades för Königsmark. Han skyndade in med sitt rytteri och besatte
bryggan. Alla poster på Lilla Sidan intogos, och Svenskarne hade
fullbordat eröfringen af densamma med förlust af en död och tvenne sårade.
Under hela tretioåriga kriget hade ingenstädes ett sådant byte blifvit
vunnet Soldaterna fingo plundra. Otroliga skatter af konstsaker, dyrbara
taflor och böcker, sällsynta handskrifter o. d. afsändes till drottning
Christina. Königsmark sjelf erhöll, utom annat byte, 80,000 R:dr i lösen för
en mängd herrar, som blifvit tillfångatagna. Man såg krigarne utstyrde i
de grannaste Ungerska och Österrikiska drägter, med ädelstenar till
knappar och fickorna fulla af klingande mynt Flera adliga gods i Sverige
förvara ännu prydnader och minnen från Prag. Det vigtigaste, som
vid Lilla Sidans öfverrumpling blef vunnet och betryggade eröfringen, var
krigsförrådet, som här förvarades. Man var just sysselsatt med belägringen
af gamla staden, då underrättelsen om fredsslutet ankom.
Sedermera blef Königsmark fältmarskalk under Carl X. Han förråddes
af ett Skottskt regimente åt Poblackarna och hölls i fångenskap fyra Ar,
tills freden i Oliva befriade honom.
Biografiska uppgifter. Königtmark föddes 1600 i Mark-Brandenburg.
Hans förfäder hade några århundraden, tills slutet af 1400:talet, varit bosatta i
Sverige. Efter att hafva varit i kejserlig tjenst 10 år ocb deltagit i kriget i Italien,
tog Hans Chrisloffer, som ryttmästare, afsked, då han, sjelf Lutheran, ej ville låta
begagna sig i Kejsarens företag emot protestanterna, och anmälde sig 1630 hos
Gustaf Adolf, som genast antog honom i sin tjenst. Han utmärkte sig nu i
åtskilliga träffningar och befordrades 1634 till öfverstlöjtnant. Tillfångatogs i slaget
vid Wildeshausen i September 1635, men utvexlades snart. Följande året blef
han öfverste. 1 denna tjenstegrad vann han segrar vid Rotkirchen och
Schauen-burg, intog Stadthagen, m. m. Ar 1640 steg han till generalmajor. 1 tåget till
Öfra Pfalz anförde han förtrupperna. Vid Hambach slog han Bäjrarne 1641, ocb
hade en hufvudsaklig del i slaget vid WoIfenbQttel. I början af följande året ilade
ban till Mansfelds undsättning och intog Nordhausen. Uti slaget vid Leipzig s. å.
anförde han venstra flygeln. Halberstadt intog han genom en krigslist, sedan han
beskattat landet rundtomkring. Vid Leipzig vann han åter en träffning 1644 och
eröfrade derefter Stade, Verden och Torgau. Bremen intog han 1643, blef derstädes
guvernör och fick Rolhenburg och Neuhaus i förläning. Han deltog likväl ståndigt
i krigstågen och befordrades följande året till kavallerigeneral. Han skyddade
Westfalen och va|n slaget vid Salmfinster 1647. Såsom’ fältmarskalkslöjtnant
intog han Prag 1648. Han återvände till sitt guvernörskap 1630. Följande året
utnämndes han till grefve och riksråd, samt till fältmarskalk 1633. Han gifte sig
med en hoffröken Barbara Maria Agalha ron Lrist. Af deras många barn dogo
de flesta i späda åren. Sonen Otio Wilhelm förekommer bland Sveriges Store
Män. Grefve Bons Chritloffcr afled i Stockholm 1663.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
