Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 68. Johannes Bureus (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framgång, att Carl IX fästade serdeles uppmärksamhet vid hans
forskningar och slutligen förordnade honom att, jemte Johan Skytte, vara Gustaf
Adolfs lärare. Men derjemte använde konungen honom i diplomatiska värf,
så att han sändes på en ganska farlig beskickning till Danmark 16ii,
ehuru kriget redan utbrutit. Bureus vände emellertid sin lust till
teologien, och hade för afsigt att ingå i det andliga ståndet. Derifrån afrådde
honom likväl de förnämste prelalerne. Han hade en tid varit lektor i
Strengnäs, men kastade sig dervid på matematik och arkitektur, med
sådan ifver, att konungen hade i sinnet att låta honom utbilda sin kunskap
i byggnadskonsten genom en resa till Italien. Denna konungens afsigt blef
likväl icke fullbordad, utan Bureus förordnades till riks-archivarie. Gustaf
Adolf förordnade Bureus alt derjemte hafva inseende öfver rikets
antiqvi-teter, äfvensom öfver det kungliga biblioteket. Bureus var en för sin tid
utmärkt skriftställare, ehuru han alltmera öfverlemnade sig åt sina griller,
hvilka hänförde honom till kabbalistiska spetsfundigheter, och till och med
understundom gjorde honom obegriplig. Sådana mystiska vidunderligheter
förekomma i hans så kallade »Nymäre Wijsor,« bland hvilka man plägar
anföra såsom exempel »Buna redox.« Med den Danske antiqvarien OI.
Worm förde han en häftig strid om runornas fädernesland och åtskilliga
andra fornnordiska ämnen. Han utgaf eu runelära och en »Buna abc-bok«
utom »den svenska abc-boken«, i hvilken han också införde runeskrift.
Äfven utgaf han »Konunga-Slyrelsen,« detta sköna verk af den Svenska
medeltidens statsmannavishet. Sällsamma voro hans lärda kronologiska
beräkningar, hvilka föranledde den ryktbara tvisten om yttersta dagen, emellan
honom och den lärde apotekaren Wolimhaus i Upsala, hvarvid det
befanns, att de )ika envisa som heta och stridslystne herrarne icke blott
missräknat sig på de månader, som gjorde åtskilnaden i deras beräkningar,
utan på året, och slutligen århundradet. Enligt tidens sed försedde
Bureus sina böcker med klingande titlar, hvaribland må anföras: »Nordlanda
Leyonsens Bytande, som af Kopparaltarsens mätning uppenbarar
Skriften-nes Tijda Bäkning.« Bureus uppnådde den höga åldern af 84 år, och
afled, efter en långvarig sjukdom, på sin gård Wårdsätra, nära Upsala.
Biooiafiska. Uppgifts». Johan Bureus födde» den 18 Mars 156* i
Åkerby. Fadren Thomas MaUhia, kyrkoherde derstldes. Modren Magdalena Andrea,
prostedotter fråo Skellefteå. Bureus «nstllldes 1890 i kung!, kansliet. Blef
riksarkivarie mot »lutet af Ctrl lX:des regering. Gift med Margareta Martmi och,
efter hennes död, med Ingeborg Gunlheri 1686 (han var då 6S år gammal). Hans
dotter med sednare giftet Catharina Burs rar ett lärdt fruntimmer. Han ftfled den
11 Okt. 1651.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
