Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 69. Georg Stjernhjelm (Gripsholm. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORGSTJERHHJELH
SKALD.
Snillet vaknar, skyddadt af Christina:
Oeh re’n gro pd Målarns strand
Pindens blommor. Ack, men de förtvina,
Undan vården, Stjemhjelm, af din hand.
F R A H Z B H.
Man har gifvit Stjemhjelm namn af »Svenska skaldekonstens fader», och
han förtjenade också detta namn framför alla sina föregångare. Han
behandlade språket och versen med ett mästerskap, som dittills icke
uppenbarat sig inom Svenska vitterheten. Han hade egna och sjelfständiga
tankar, så att hans dikter icke endast utgjorde ett trivialt återljud, ett
enformigt upprepande af brukliga talesätt och utnötta bilder. Det läg i
Stjernhjelms framställningssätt, liksom i hans åsigter, något för sin tid nytt,
hvilket ger dem äfven inför efterverlden ett eget drag af friskket och lif.
Hans teckningar af karakterer äro på en gång snillrikt träffande och
åskådliga. Om han någongång, då han bestraffar sin tids dårskaper, förlorar sig
i blotta namnregister på saker, som hörde till tidehvarfvets lyx, i stället
för i allmänhet karakteriserande målningar, så var detta ett fel af hans tids
smak. Oaktadt dessa stundom förefallande långdragenheter, förstod
Stjern-bjelm alltid att sammanhälla sina dikter till ett helt och i dem ingjuta en
lefvande anda. Hans episka poem «Hercules» är otvifvelaktigt hans bästa.
Ett eget skaldeslag var på hans tid brukligt vid hofvet. Det kallades
«balletp och bestod deruti, att en mängd personer, den ena efter den
andra, uppträdde, för att hvar och en egna några smickrande ord St den,
till hvars ära balletten hölls. Ehuru det icke ens berodde af skalden att
bestämma, i hvilken karakter, i hvilken drägt, i hvilken ordning de spelande
ville uppträda, förstod dock Stjemhjelm att ingjuta en viss enhet i hela
den vidunderliga kompositionen. Derom vittnar «Den fdngne Cupido».
Stjemhjelm var utmärkt, icke blott som skald, utan gagnade äfven
fäderneslandet såsom vetenskapsman och embetsman. Han hade djupa studier
i matematiken och fysiken, hvarföre han äfven erhöll uppdraget att anordna
och rätta rikets mått, mål och vigt. Hans «Archimedes reformatuw har till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
