Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 110. Erik Benzelius d. ä. (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VXIK BENZELIUS, d.1.
ERKEBI8K0P.
Mångårig kärlek, ära, tro och dygd,
De trvlta årens lopp och dödens glaften:
De vissna ej — de blomstra än på grafven.
Nicamqu.
Ii a m ne t Benzelius ar i Svenska Kyrkans bäfder ett af de mest lysande#
Genom kunskaper, inflytande och öfverlägsna själens och bjertats
egenskaper har slägten vunnit sitt höga anseende, ehuru den, såsom så många
andra af Sveriges förpämsla, leder sitt ursprung från dess allmoge. Den
första af Bepzelierna, som tog sitt tillnamn af födelsebyn Bentseby, var
Erik, son af en nämndeman. Han hade till sju års ålder blifvit uppfostrad
i föräldrarnas hus, bland inånga syskon. Då kom till det för sitt stånd
bildade och ansedda huset en farbroder, Olof Persson, som genom döden
förlorat sina egna barn.. Han begärde och upptog den uuge Erik i deras
ställe och reste ned honom till Upsata, för alt låta honom studera. I tolf
år hade Erik i farbrodrens hus erhållit undervisning af enskilda lärare, då
han blef student. Hans bufvudstudium blef de klassiska ocb orientaliska
språken, till dess han slutligen egnade sig åt teologien. Hans skicklighet
att Uttrycka sig på latin var redan tidigt vunnen, så alt han vid 21 år*
ålder höll ett par offentliga tal i lärda ämnen. Den tidens store gynnare
af lärdom och vetenskaper grefve Magnus Gabriel De la Gardie fästade
uppmärksamhet vid hans lardojn ocb öfriga egenskaper och antog honom till
lärare for sina båda söner. Sedan den ena sonen vådligen omkommit i
Upsala, fick Benzelius med den andre, grefve Gustaf Adolf, företaga en
utrikes resa. ,Han besökte derunder Tysklands förnämsta universiteter, gjorde
bekantskap med samtidens utmärktaste lärda och förvärfvade deras aktning
och vänskap. Hans resa utsträcktes vidare till Frankrike, der ban någon
tid uppehöll sig, och till England, der ban i London och Oxford .blef
bekant med de lärde bland Engelsmäunen ocb serskildt fästade sin forskande
uppmärksamhet pä de många religionsgekterna, bland hvilka Qväkarne
synnerligast intresserade honom. Ifrån England reste han till Holland, der
han fortsatte att göra bekantskap med lärda inrättningar ocb deras med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
