- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
516

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 127. Ulrika Lovisa Tessin (Lundberg. Wallgren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genhet, om hon ville återkomma och med sin make bosatta sig i Frankrike.
Det synes som grefvinnan känt en hemlig längtan att uppfylla denna sin
väns Önskan, helst hvälfningarna i Sverige under partitiden ingalunda voro
egnade att betrygga en så högt uppsatt och afundad familj, som den
Tes-sinska, i lugn huslighet, och än mindre i medfödt anseende. Men grefvin—
nan Tessin var äfven af det unga hofvet i Sverige omfattad med
tillgifven-het. Lovisa Ulrika, då ännu kronprinsessa, brefvexlade flitigt med
grefvinnan Tessin, då denna under somrarna drog sig tillbaka till sin mans
egendom Åkerö, der hon egnade sig åt studierna och de husliga bestyren.
Hon egde på den vid insjön Yngaren skönt belägna egendomen hans
dyrbara bibliotek och samlingar, hvilka för hennes bildning och konstsinne
måste utgöra ämnen till ädlare njutningar, än hoflifvets seder, mera lockande
genom sin ombytliga oro än tillfredsställande för ett ädelt sinne, som lärt
sig att genomskåda och bedöma all dess flärd, allt dess förderf under den
glänsande ytan. Det var också på Åkerö, som den på en gång
aktningsvärda och aktning bjudande grefvinnan slutade sitt Iif, värdigt som hon
genomgått det. Modersglädjen blef den ädla qvinnan förnekad, och dess
saknad gaf ett eget sorgligt behag åt sjelfva hennes finaste och lifligaste
munterhet. Det är just en sådan, emellan tårar och leende sväfvande qvickbet,
som röjes i hennes b ref.

Ulrika Lovisa Sparre var dotter »f riksrådet, fältmarskalken och ambassadören
gtefve Erik Sparre till Sundby och hans sednare fru, grefvinnan Christina Beata
tillie. Hon föddes den 8 Juni 1711, och blef 17*7 förmåld med riksrådet, grefre
Carl Gustaf Tessin. Hon afled den 14 Dec. 1768.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free