Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 131. Emanuel Svedenborg (Gripsholm. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMANUEL SVEDENBOEG.
TEOSOF.
Tid ökenbrynet af den heta tanden
En ö, med gröna träd, min bliek förnöjde;
En ttund jag, trött, i palment tkugga dröjde,
Och vid den klara källan tläcku branden.
Men fjerran ur de inre helga landen
En underbar musik tin heltning höjde:
Jag giek och tnart ett tkyhögl tempel röjde,
Hvart hierophant mig vinkade med handen.
Hant eldblick, ej fördunklad genom dren,
Ser det tom är, tom var och blir; naturen
Af andeverldent kontl för honom fyllet.
Cheruber fätla pd de hvila hären
En myr t enkran t, i eng lapar ker ikuren;
Och templelt chor af lifvett tol förgyllet.
Atterbom.
D* man i Emanuel Svedenborg endast ihågkommer andeskådaren och den
besynnerlige mannen, har man gjort hans minne oratt Han var en
vetenskapsman och fosterlandsvän af stort anseende, och hvad som isynnerhet
gör hans andeskådning märkvärdig är den vidsträckta matematiska och
fysiska kunskap, som han förut egde och som gaf åt hans system och hans
syner en hållning, en bestämdhet, en klarhet, som äro beundransvärda.
Hans närmaste efterverld, som icke förstod att uppfatta hans värde,
förlöjligade hans idéer, medan likväl småningom hela församlingar bildade sig,
hvilka erkände sanningen af hans lära och antogo hans teosofiska
grundsatser. Af sin samtid njöt han likväl en oinskränkt aktning. Hans namn
var ryktbart i hela den lärda verlden, och många besökte den älskvärde
forskaren, som bodde på Södermalm i ett bus, till hvilket hörde en
trädgård och ett lusthus. Här arbetade han, såsom det säges, mest om
nätterna på sina skrifter, hvilka alla författades på latin. Han emottog
ger-na besök och besökte äfven sjelf sina vänner. I umgänget röjde sig icke
andeskådaren, så framt man icke uppfordrade honom att framställa sina
åsigter. Han visade sig endast som den bildade verldsmannen, den
snillrike lärde. Äfven fruntimmerssällskap behagade honom. Han blef dock
hela sin lifstid ogift, enligt hvad det uppgifves, i anledning af sin
ungdoms älskarinnas förtidiga död. Hans karaktär och seder voro så fläckfria,
att icke ens hans fiender kunnat kasta en skugga på honom. Redan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
