Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 140. Anton von Swab (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTON von SWAB,
bergsríd.
Re’n berget für ott tätet opp:
l’t gå dit ned med gtädligt hopp,
Att der en bättre verld få te
Än den vi öfverge.
Och denna bättre verld är vår.
Dett rykte öfver hafven går.
Den ttåtl i tuten dr och än
Uar mänga år igen.
Kröningsväbd.
Hed an genom sin börd tycktes Anton von Swab vara bestämd till idkare af
bergsvetenskapen. Han föddes nemligen i Falun af en embetsman vid
derva-rande så kallade Koppar-kontoret, men uppfostrades egentligen af en broder,
som var 23 år äldre än han och som egna t sig åt bergsvetenskapen samt
tjenst-gjorde såsom bergsråd. Hans mor, som sedermera bicf gift med biskop
Svedberg, hade äfven öfver hans studier en tillsyn, som var så mycket naturligare,
som hon genom sitt sednare gifte inkom i ett af den tidens lärdaste och mest
bildade bus. Anton von Swabs mor var sålunda den ryktbare Svedenborgs
stjufmoder. Att den unge allvarlige ynglingen från Falun icke försummade sina
studier vid akademien, visades deraf, att hans kunskaper ansågos hafva gjort
honom värdig en plats i hvilket som helst i de förvaltande verken; men han valde
att ingå såsom »ämnes-sven» i bergs-kollegium. Han var då tjugu år
gammal. Först begaf ban sig till de svenska bergslagerna, för att göra sig bekant
med icke blott det teoretiska vetandet, ulan äfven personligen utöfva de arbeten,
som erfordras för jernets beredning. Hågen att samla kunskaper och
erfarenhet i bergsvetenskapen lockade honom till de nordiska bergverken, der hau
arbetade och studerade något öfver tvenne år. Då han återkom, ansågs han
redan såsom en af de skickligaste män, fäderneslandet egde i nämnde vetenskap.
Sjelf ansåg ban sig likväl behöfva än vidsträcktare kunskaper om
bergshandte-ringen i andra länder. Tillika med en vän, som han lärt känna i Norrige,
bergsrådet Psilanderhjelm, reste han till England, Frankrike, Tyskland, Italien,
Ungern och Böhmen. Isynnerhet uppehöll han sig vid de berömda sachsiska
bergverken, der han studerade kemien. Hela hans utländska resa varade sex
är. Då han hemkom med ett förvärfvadt stort namn såsom vetenskapsman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
