- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
672

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 166. Anna Charlotta Schröderheim (Pasch. O. Cardon)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan öfverläggning, framjollrat.« Men framgången i den verld, der bon
lyste, är mera omvexlande efter dagens nycker, än i någon annan krets,
der värdet bestämmes på säkrare grunder, än efter smakens hugskott. Just
fru Schröderheims eldiga qvickhet, som icke alltid skonade
underlägsenheten, retade mot henne många hemliga fiender. Hon hade väl, lifvad af
framgåugen, gått för långt med det välde inom hufvudstadens umgangeslif,
hon trodde sig ohejdadt kunna öfva genom sin öfverlägsna fin tl ig bet, då
hon fick erfara, att det likväl finnes kretsar, dit ett sårande infall icke
ostraffad t får våga sig. Hon hade tillåtit sig något bitande uttryck om
vissa af konungens åtgärder och derigenom ådragit sig hans djupa
förbittring. På hans befallning, sägs det, måste till och med hennes man
låta henne känna, att för en konungs onåd, som hemsöker med straff,
finnes ingen tillflykt ens i det husliga lifvets helgedom. Den
umgängeskrets, som omgifvit det snillrika paret Schröderheim, skingrades, deras hus
blef ode, och den förut så firade frun fann nu allt tomt omkring sig.
Visserligen förblef en liten krets af vänner, som närmare kände hennes
bjerta, trogen vänskapen, men «kanske var det hennes största svaghet, att
allt hennes vett, hennes stora verldskännedom icke kunde befria henne
från en tärande saknad af dessa vänner för dagen, dessa talrika besök, af
hvilkas höfligheter och joller hon icke kunnat afhålla sig att vara smickrad.«
Hon fick icke njuta den för en känslig qvinna allt ersättande trösten af
moderskärlek, ty hennes första dotter afled straxt efter födelsen, och den
andra, som föddes tio år sednare, öfverlefde hon sjelf blott några få
dagar. Det var denna saknad, äfvensom den betryckta ställning, hvari
hennes man i ekonomiskt hänseende slutligen försänktes, som förbittrade
hennes sista år. Hela hennes lif måste således förefalla henne förfeladt, då
snillet och behagen icke kunde bereda henne ens den tillfredsställelsen att
hafva uppfyllt qvinnans ädlaste pligter. •

Anna Charlotta von Stapelmohr, dotter af öfverdirektören vid stora Sjötullen

Chruloffer von Stapelmohr och flru Maria Lucrelia af Dtttmer, föddes den 24 Sept.

1754. Hon blef gift 177«. Afled den 1 Jan. 1792.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free