- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
711

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 176. Carl Petter Thunberg (Krafft. J. Cardon)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CARL FETER THUNBERG.

NATURFORSKARE.

Jag ter din eld, din tlrid i tolent län det
För ljuieti glam och t kun hel em behag.

Der dalen tjunker och der klippan vändet
Sin tlolla hjetta emot blixtem tlag,

Med ädel håg du tamlar ver Idem under,

Oeh böljan vaggar dem till Odem lunder.

Böttigbr*

Så vidt omkring på jorden, som Thunberg, kastade ingen annan af
Linnés lärjungar sina forskande blickar. Då Linné skapade sitt system, var
det snillets aningsblick, som genomskådade naturens helgedom. Men det
sköna systemet behöfde verklighetens bevis. Och att naturen erkände sin
siares tanke, det bevisade ingen starkare än Thunberg. «Linné arbetade så
mndan för vetenskapen, att hans like ej kunde uppträda förrän sedan,
genom nya materialier, ämne till en nästan ny vetenskap blifvit bildadt. Men
Thunberg hopade dessa materialier så, att uppträdandet af en ny Linné
hlef omöjligt. Och om Linné var en ära för Sverige, så var det måhända
Thunbergs förtjenst, att aldrig något annat land sedermera kunde frambringa
hans like.» (Agardh.) Thunberg upptäckte öf?er ettusen nya vexter, hvilka
alla infördes i den store mästarens system. Thunberg egnade sig med
brinnande ifver åt sin vetenskap, utan annat offentligt understöd, än ett
akademiskt resestipendium. Han begaf sig 1770 till Holland. Af
blomstervännerna i detta land, der just Linné utbildat sig, blef han, såsom dennes
laijunge och vän, emottagen med utmärkt välvilja, oeh fick tillträde till
na-turaliesamlingar och biblioteker. Sedan Thunberg en tid i Paris försatt
sina botaniska och medicinska studier, erbjöds det honom af några rika
blomsterälskare i Holland, att på deras bekostnad göra en resa till norr*
Asien, serdeles Japan, för att derifrån hemsända märkvärdiga vexter. Han
antog tjenst såsom extra kirurg på en Holländsk Ostindiefarare, och afgick
med delta skepp till Goda Hoppsudden, der han uppehöll sig icke mindre
än trenne år. Han begaf sig derefter till Batavia, der han bemöttes med
mycken ynnest af de mest betydand» Holländarne. 1 Juni 1775 afseglade
han ändtligcn till det egentliga målet för sin resa, Japan. Här mötte den
nitfulle naturforskaren otaliga hinder af Japanesarnes misstrogna oeh
inskränkta politik. Man förbjöd honom icke blott att göra resor inåt landet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free