Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 189. Anna Maria Lenngren (Sergel. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvickhet fritt spela med det lätta skämtet och den fina satiren, hvarvid
hon likväl visste att bibehålla den ömtåligaste grannlagenhets gränser. Af
allmänheten var hennes personlighet en tid föga ihågkommen. Hon
uppträdde nemligen först med mycken utmärkelse i yngre åren och bearbetade
då, till en början uppmanad af hertig Carl, dramatiska ämnen, operor och
dylikt, som hon sjelf sedermera förkastade. Men sedan hon blifvit gift
med Lenngren, då kanslist i kommers-kollegium, tycktes hon helt och
hållet hafva glömt sin lyra. Den ljöd likväl, och allmänheten beundrade hen*
nes poetiska skapelser utan att rätt känna författarinnan. En ny, mera
sjelfständig och fullbildad smak utmärkte dessa skaldestycken, som infördes
i Stockholmsposten, hvilken hennes man i förening med Kellgren utgaf.
Flere af dessa skaldestycken skrefvos egentligen för att bidraga till
sällskapsnöjet i hennes hus, ehuru de derefter öfverlemnades åt allmänheten.
Först mot slutet af Gustaf den tredjes tidehvarf blef hennes namn kändt
af allmänheten, som förut ansett Kellgren såsom författare till hennes
stycken. Svenska akademien anmodade henne genom en deputation att
ut-gifva sina skrifter, men hon vägrade det och tycktes i allmänhet sky
offentligheten. Det var först efter hennes död, som hennes samlade arbeten
utgåfvos, med företal af Rosenstein, svenska akademiens sekreterare.
Franzén tecknade i akademien hennes minne, och en skådepenning slogs öfver
den frejdade skaldinnan. Hennes lefnad, som förflöt i kärlekens och den
husliga, bekymmerfria trefnadens krets, träffades endast af tvenne
smärtfulla sorger: den ena, då hennes far drunknade, den andra då en
brorsdotter, som hon upptagit och älskade såsom eget barn, ailed. Också
uttryckte hela hennes varelse, den fetlagda gestalten, det eldfulla ögat, den
lint leende munnen, belåtenhet och trefnad. Hon sjöng med mycken
själfullhet och behag, och Kellgren var aldrig lyckligare, än då han hörde
något af sina stycken sjungas af fru Lenngren.
Hon föddes i Upsala den t8 Juni 1754. Hennes far var e. o. professorn och
adjunkten i filosofiska fakulteten Magnus Bryno/fsson Malmstedt, och hans fru
Märta Florin. Vid 17 eller 18 års ålder skref Anna Maria Malmstedt sitt första
skaldestycke: Thekonseljen. Hon blef 1780 gift med sedermera kommerserådet Carl
Peter Lenngren. Hon rar ledamot af sällskapet Utile Dulci och ett annat litterärt
sällskap: Pro Sensu Communi, hvilket förnämligast samlades just kring hennes
the-bord. Hon afled i Stockholm, efter en långvarig sjukdom, den 8 Mars 1817.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
