Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 200. Gustaf IV Adolf (Sergel. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG GUSTAF IV ADOLF
Mitt Odet dom tkall aldrig jag förtona
Och få igen mitt fotter land, min krona.
J. Börjesson.
Den förvända uppfostran, som Gustaf III, eljest en så snillrik
menniskokän-nare, lät gifva sin son, måste i ett inskränkt hufvud bära dessa förderfliga
frukter, hvilka Sveriges rike så dyrt fått umgälla. Man kan visserligen beklaga,
man kan erkänna flera personliga egenskapers värde hos den kortsynte Gustaf
Adolf; men han kan aldrig förvärfva sin efterverlds aktning, han kan icke klaga
öfver orättvisa. Man har sökt att i sed nare tider omgifva hans minne med
berömmet för en personlig ädelhet. Men liksom det for den enskilda menniskan
fordras mer än ostrafllighet inför medborgerliga lagen, om hon skall ega ett
sannt menniskovärde, så måste regenten i ännu högre mått med icke blott ädel
vilja, utan äfven förstånd gälda den ära, som åtföljer hans höga kall. Man har velat
tillerkänna Gustaf Adolf priset för en upprigtig rättrådighet, och till och med
framställt början af hans regering såsom mönstret for en enväldig regents. Men
då äfven de goda egenskaper, man tillskrifvit honom, mera lågo i hans lynne än
i djupet af själens medvetande, så torde en efterverld icke kunna ursäkta hans
låga ståndpunkt, såsom regent, med annat än hans brister såsom menniska.
Han visade, då hans farbror och förmyndare hertig Carl 1796 förde honom
till Petersburg, för att förmäla honom med storfurstinnan Alexandra, en
fasthet, som, innan man lärt närmare känna hans karaktär, tillvann honom
aktning. Han vägrade nemligen att underteckna äktenskapskontraktet, emedan
man i detsamma insatt vilkoret af fri religionsöfning för den blifvande gemålen.
Tiden utvisade emellertid, att Gustaf Adolfs religiösa allVar alltmera urartade
till en fanatism, hvilken till slut förmådde honom att utan afscende på tid och
omständigheter blindt följa drömmarna af sin upphetsade inbildningskraft.
Sedan han blifvit bekant med svärmaren Jungs utläggning af uppenbarelseboken,
ansåg han Napoleon betecknad med talet 666, såsom det mystiska vilddjuret i
den heliga boken. En eftergift för nödvändighetens kraf ansåg han för synd,
och man kan derfore säga, att han slutligen föll ett offer för sin öfvertygelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
