Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 222. Carl von Cardell (Wetterling. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var höljd af lik och blod, red ur Svenskarnes linje en kolossal gestalt fram
på en tung, hvit häst, och betraktade förödelsen. Det var den Svenske
artilleribeialhafvaron, som såg på sitt verk, den blodiga frukten af hans
stra-tagem: det var general Gardell. Man hörde honom, vid den gräsliga synen
af sina förkrossade fiender, uppgifva ett skratt. Mannen var sådan.
Men-niskolif och menniskolycka aktade han icke. Framåt måste han på krigets
bana, framåt till blodiga nederlag. Sitt eget lif tycktes han icke mera fråga
efter, än sina underhafvandes. När fälttåget var slutadt, sysselsatte han sig
hemma att utbilda sin förfärliga konst med samma ihärdighet och köld,
samma stränghet mot andra, som utmärkt honom under kriget och gjort
hans minne odödligt bland Sveriges krigare. Då vid artilleriläroverket vid
Marieberg, som efter hans förslag blifvit satt i verket, i böijan icke lärare
funnos i alla vetenskaperna, åtog sig Gardell sjelf undervisningen, och
studerade sig om nätterna in i de ämnen, han om dagarna föredrog för
eleverna. Några hjertats och själens älskvärda egenskaper tycktes han icke sätta
värde på, och hela hans lynne utgjordes af oböjlighet och hårdhet En
soldat vid Elfsborgs regimente hade räddat hans lif under en strid i
Pommern och besökte honom flera år derefter i Stockholm. Generalen afspisade
denne sin nu nödställde räddare med en lumpen drickspenning. Få hästar
förmådde bära Gardells tunga kropp. Sjelfva hans ansigte var grott och hans
uppsyn kärf. För vänskap, ömhet och tacksamhet var hans hjerta icke
öppet, så att hans hela själ endast eftersträfvade äran af en krigisk storhet.
Biografiska Uppgifteh; Carl v. Cardell föddes 1764iDemmin i Pommern,
der hans far var justitieborgmästare. Vid SS års ålder ingick han i Preussisk tjenst
som artilleriofflcer, men tog afsked 1789, då han ingick i Svensk tjenst såsom
infanteri-kapten vid en Tysk bataljon. Men 179S blef han informationsofficer vid Svenska
artilleriet i Pommern. Han blef major 1793, då han kom till Stockholm, samt
derefter öiverstlöjtnant i armén ocb generaladjutant af flygeln. Till Pommern
å-tervinde han 1799, och deltog i 1803 års fälttåg emot Fransmännen, hvarvid ban
utmärkte sig i flera smärre fäktningar. Under åren 1808 ocb 1809 var ban chef
för Vendes artilleri i Skåne. Han hade blifvit Tysk adelsman 1791, men blef
Svensk 1809. ehuru han icke introducerades förrän 1813. Han deltog i de stora
striderna 1813 i Tyskland. Två år derefter blef ban generalfälttygmästare, och
uppgjorde planen till en ny organisation af Svenska artilleriet, samt inrättade
artilleriläroverket vid Marieberg. Han afled den 17 Scpt. 1821. Ehuru upphöjd till
friherre, lät han icke introducera sig såsom sådan. Han hade varit gift med en
bankirs dotter Carolina Flies* från Berlin, men blef skiljd från henne, och efterlemnade
inga barn. Han hade erhållit både in- och utländska ordnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
