Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 223. Baltzar Bogislaus von Platen (Södermark. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALTZAR BOGISLAUS ton FLATER,
AMIRAL mm RIKSBTJThALLAEE.
Klippan bommar Ull din väg — —• Vätant
Ej din pligt kan bry tat: klippan kan.
Tegnéh.
(jrefve PJaten var en af de män, som i sin verksamhet uttrycka hela &n
karakter. Hans verk, oförgängliga som hans namn, bära stämpeln af en
kraft och en storhet, som lågo i den ädle sjömannens lynne och tänkesätt.
Allt ifrån sitt trettonde år uppfostrad på hafvet, utbildade han der de
egenskaper, som gjorde hans storhet till lands. Den ihärdighet och själsnärvaro,
den ögonblickliga beslutsamhet och den vetenskapliga beräkning, ytterst
hvilande på den personliga förmågan, som utmärka den äkta sjömannen, icke
blott uti striden mot, utan ock i beherrskandet af elementer och
naturlagar, röja sig också i Plåtens hela offentliga lif, i hans kamp för utförandet
af sin idé, i hans orubbliga ståndaktighet att styra till sitt mål, i hans
klokt beräknade behandling af personer och medel, och hans manliga
förtröstan på värdet af sina idéer. Han hade i yngre åren sett verldens
flesta haf, ocb äfven i sjökrig blandat sitt blod med böljorna, och då han,
sedan han lemnat sin tjenst vid flottan, bosatte sig i det inre af landet,
drog honom ännu hafvet till sig med förunderlig makt Men då han icke
mera ville ut på hafvet, var det liksom ett behof för honom att draga
hafvet till sig. Den tanken, att öppna en ny väg från Östersjön till
Vester-hafvet, fattade honom med omätlig kraft, och åt denna tankes fullbordan
invigde han den mogna kraften af sitt lif, sin ädlaste verksamhet Ifrån sin
egendom, Frugården, for han redan 1800 ut på Vestergötlands insjöar,
undersökte belägenheten af landet och vattendragen, beräknade och
utkastade planer, och sökte väcka lif och sinne för sitt stora förslag. Han
framställde 1806 sina åsigter uti en afhandling «om kanaler genom Sverige.«
Regeringen inkallade tvenne år derefter en Engelsman, för att genomgå och
pröfva Plåtens förslag. Telford genomsåg och gillade detta, icke blott i sin
helhet, utan äfven nästan i alla serskilda delar. Fäderneslandets politiska
ställning var dock hardt nära förtviflad, så att en man med mindre
djerf-het och mod säkerligen skulle uppgifvit hoppet om ett så vidtutseende före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
