Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 224. Fredrik Bogislaus von Schwerin (Sandberg. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver bvarje ämne, föreföll hans inflytande ganska naturligt. Men han
begagnade mellantiden till nästa riksdag för att närmare studera sig in i de
allmänna förhållandena, så att han vid den följande riksdagen med mera
säkerhet kunde uppträda. Han hade likväl då insett många af sina egna
misstag, så att han syntes mera varsam och sluten inom sig sjelf. Denna
riksdag var glanspunkten af hans lefnad, i afseende på det allmänna
anseende och förtroende som ban åtnjöt. Han stiflade*då oppositionen. Han
hade studerat förnämligast det parlamentariska lifvet i England och deraf
blifvit hänförd, så att han ville se detta ideal äfven i den svenska
statsförfattningen. »Den ädle grefven», såsom han på riddaihuset med rätta
kallades, ehuru han såsom hufvudman för oppositionen kraftfullt verkade
och kämpade mot regeringen, glömde dock aldrig, att han tillhörde rikets
första stånd, och var i djupet af sitt hjerta konungsligt sinnad. Derföre
hade han invecklat sig i en ställning, som han mången gång kände
oangenäm, i det hans politiska vänner drefvo honom i spetsen för sig åt håll,
dit ban icke syftat, ocb der han kände motvilja. Han hade derföre
beslutat att icke bevista 1817 års riksdag. Likväl blef ban af de politiska
vännerna förmådd dertill. Följden af hans verksamhet blef ständernas förtro*
ende, som 1823 uppdrog åt honom ledningen af rikets penningeverk. Han
egnade sig från den tiden åt utförandet af en idé, hvilken ban ansåg
för lika nyttig som rättvis, nemligen realisationen, hvarigenom allmänheten
skulle emot ett en gång för alla beslämdt silfvervärde få utbyta sitt
pap-persmynt, den enda utvägen att befria Sveriges penningeverk från sitt
beständiga vacklande och beroendet af utländingen. Denna hans älsklingstanke
mötte motstånd, och striderna för densamma nedstämde bans lynne och
tärde på bans helsa. Han hade förberedt allt, för att genomdrifva den vid
1834 års riksdag; men hans ansträngningar hade varit öfverdrifna, så att,
då riksdagen öppnades, han befann sig sjuk. Likväl beslöt han att infinna
sig på sin plats på riddarhuset, derifrån han höll sitt sista tal. Han
upp-lefde icke verkställigheten af det värf han förberedt, men det utförda verket
var dock bans och utgör bans förnämsta statsmannaära. Grefve Schwerins
minne förtjenar den aktning, som aldrig förnekades åt hans redliga uppsåt
och ädla tänkesätt. Rikets ständer, alla fyra stånden, följde honom till
hans graf, der han sjelf förbjudit att någon minnesvård skulle få resas.
Biografiska Uppgifter. Grefve Fredrik Bogislaxu von Schtcerin föddes i
Stralsund den 6 Okt. 1764. Föräldrar: Riksrådet grefve Jakob Filip von Schtcerin
ocb Charlotta Sofia Uargarclha, grefvinna von Bohlen. Han blef kornett 1777.
Erhöll afsked 1781. Hofpredikant 1786. Kjrkoberde i Sala 1788. Ledamot af
Vetenskapsakademien 1804. Teologie doktor vid Carl XUI:s kröning. L. N. 0. 1817.
Banko-fullmäktig 1823. Död i Stockkolm den 9 April 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
