Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 231. Erik Gustaf Geijer (Maria Röhl. J. Cardon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK GUSTAF GEIJER.
SKALD, HAFDATECKNARE.
Liktom himlrnt talur, minnets
Äro öppna för en hvar
Ej blott ktingam tiåi men sinn 11*
Åfcenvät tim runsten har.
TB6XI b.
Ixeijer rar en af de andar, som djupast ingripit i fäderneslandets bildning. Man
kan säga, att han ¿t sin vetenskap gaf en karaktär och en rigtning, som efter
honom icke snart skola utplftnas. Han lefde i denna sin vetenskap hel och
hällen, och just deruti ligger det honom betecknande draget, att han kunde
sammansmälta sin personlighet med sina verk. Historien kräfver eljest en
objektivitet, som utesluter det lyriska elementet i framställningssättet. Men Geijer
hade sä genomträngt sin själ med det historiska, att sjelfva hans subjektiva
öf-vertygelse kunde framträda, utan att tillintetgöra hans mästerskap, och att hans
omdömen inom vetenskapen erhöllo giltighet såsom historiska bevis. En
kraftfull son af landet hade han med sin naturfriska åskådning af lifvet redan tidigt
förenat en historisk bildning, hvars första blomma utgjordes af ett till den
tidens högsta vittra areopag insändt »äreminne öfver Sten Sture den äldre»,
hvilket prisbelöntes. Sedan han så börjat sin vittra bana, gaf sig hans skapande
förmåga luft genom några skaldestycken, hvilka räknas bland den svenska
skaldekonstens herrligaste alster, äfvensom ett par afhandlingar, den ena om »falsk
och sann upplysning», den andra om »rätta förhållandet mellan religion och
moralitet». Det hörde till hans lynne att gå på djupet med forskningarna, att
uppfatta och behandla genomgripande ämnen, och se allting i stort Han blef
anställd såsom lärare vid Sveriges första högskola. Omkring honom uppstod dä
en strid inom vetandets verld. Det var den så kallade »nya skolan», som reste
sig emot den franska smakens tidehvarf och afkastade bojorna af dess i en
uddig verskonst och glittrande ytlighet stelnade form. Geijer deltog icke för något
parti i striden. Han hade uppträdt som författare i en den franska vitterheten
uteslutande tillhörig vältalighetsart: äreminnet. Hans djerfva ande, hans varma
hjerta drogo honom till den frihet, för hvilken de unga kämpade. Men med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
