Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 240. Emili Högqvist (Maria Röhl. J. Cardon)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EMILI HÖGQVIST.
SKÅDESPELARINNA.
Jag bjuder dig på höga sorgespel,
Der svagheten betalar sina fel,
Der fröjden vinner och der sorgen lappar.
Nicander.
På den svenska scenen har sällan, om någonsin, en skådespelarinna uppträdt
med större håg för konsten, än Emili Högqvist. Naturen hade gifvit henne
ett skönt och uttrycksfullt ansigte och nedlagt den ledande gnistan af en innerlig
kärlek till något högre, än yttre njutningar, i hennes bröst. Det var denna eld
för konsten, denna trånad att hinna ett skönt mål, som utgjorde hennes lefnads
ljus, dess tröst och dess seger. Ty hon föddes i ringa stånd. Hennes
föräldrar voro tjenare i excellensen De Geers hus. Redan som tioårigt barn
öfverlemnades Emili åt teatern, der hon blef elev vid balletten. Det naturliga
behaget af hennes gestalt gjorde henne redan då förtjent af uppmärksamhet. Men
andra talanger voro henne i vägen, och hon visade sig mest vid en barnteater,
som en af scenens artister enskildt inrättat, och som kallades Oxtorgsteatern.
Vid fjorton års ålder blef Emili antagen vid en kringresande trupp. Hon väckte
uppseende i landsorten, och många beundrare täflade att förklara henne sin
dyrkan. Men det var till hufvudstaden, som hennes håg drog henne. Hon
lyckades här att erhålla en plats som skådespelerska, men hon var likväl utestängd
från de roler, i hvilka hon skulle kunnat visa någon utmärktare förmåga. Denna
förmåga fick således tid att stärkas genom väntan. Hennes första uppträdande
på den kungliga teatern lofvade i sjelfva verket icke mycket. Hon hade en
obehaglig röst, en alltför gänglig vext, ett besväradt skick. Men hon tröttnade
icke att sträfva framåt. Det vackra ansigtet förvärfvade henne inträde i
kretsar, der åtminstone en yttre förfining, hvilken hennes skarpsynta öga icke släppte
ur sigte, erfordrades. Hon hade sinne för något bättre, än det, som närmast
omgaf henne, och detta bättre var just konsten. Med en oändlig längtan att få
närmare begrepp om konstens sanna storhet, sväfvade hennes tankar bort till
Frankrikes hufvudstad, till skådespelarinnornas drottning, den berömda
demoiselle Mars. Sedan hon hemma utfört några roler, som utvisade en stigande
bildning, lyckades hon att få tillfälle till en resa till Paris. Här njöt hon icke
endast, hon studerade med allvarlig omtanke konsten, sådan den uppenbarade
sig bos verldens största dramatiska konstnärer. Väl lyckades hon icke vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0957.html
