- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
965

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 239. Olof Johan Södermark (Sandberg. J. Cardon)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OLOF JOHAN SÖDERMARK,



MÅLARE.

Neapels sol och Romas stora minne
Dig gjorde trygg och skapande och varm —
Allt, hvad vårt hjerta söker, bäst vi finne
I konstens ljus och vid naturens barm. —

        Nicander.


Ur krigs-akademien vid Carlberg utgick 1808, i anseende till den då rådande
bristen på officerare ovanligen tidigt utexaminerad, kadetten Södermark, som
anställdes vid fältmätnings-korpsen. Han användes till de arbeten, som ålågo
denna del af armén, och uppgjorde åtskilliga kartor, samt verkställde
rekognosceringar i flera landskaper. Sedan han blifvit löjtnant, kommenderades han till
Pommern först såsom adjutant hos chefen för ingeniörkorpsen, derefter vid
högqvarteret, hos fältmarskalken grefve Stedingk. Han bevistade slagen vid Grossbeeren
och Leipzig. Äfven deltog han i svenska arméns infall i Holstein, under general
Sköldebrands befäl. Derefter följde han den svenska armé, som tågade mot
Norrige. Vid öfvergången af Tistedalselfven skulle Södermark bära en af sina
vapenbröders väska med kartor och plån, då en kula just träffade väskan, men
derigenom förlorade sin fart, så att Södermark endast erhöll en kontusion. Denna
hindrade honom icke att i spetsen för soldaterna, midt under ett skarpt kulregn,
vada öfver elfven, på ett grundt ställe. Ehuru han sjelf då för tillfället föga
aktade kontusionon, blef den sedermera ganska betänklig. Han måste flera månader
ligga under läkarevård, och tillbragte denna tid i Norrige, der ban blef
kommenderad till adjutant hos riksståthållaren, fältmarskalken grefve von Essen. Han
återvände derefter till ingeniörkorpsen, men fick ännu en gång, såsom adjutant
hos riksståthållaren Mörner, besöka Norrige. Utnämnd till major, verkställde
han de föregående undersökningarna för anläggningen af Carlsborgs fästning,
äfvensom han deltog i utarbetningen af planerna dertill. Då han utsågs till
lärare i topografi vid krigs-akademien, var han frånvarande på en utrikes resa, och
utöfvade denna befattning, då han hemkom några år derefter, endast en vinter.
Han tog emellertid afsked ur krigstjensten, hvaruti han förvärfvat sig både
tapperhetsmedalj och svärds-orden. En alltmera stark håg för den bildande konsten
drog honom att på den klassiska jorden studera konstens yppersta mästerstycken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0965.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free