Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Striden om handeln med läkemedel - 6. Åtgärder från Apotekaresocietetens sida för bekämpande af den olagliga handeln med läkemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
man, auditör W. Sebardt, att verkställa sådan. I sitt d.
22
/$
1897 inlämnade utlåtande i denna sak anför ombudsmannen
bland annat:
»Såsom domstolarnes utslag i flera mål rörande försäljning af varor
af ifrågavarande slag nogsamt utvisa, utgöra gällande lagbestämmelser
lika litet som apotekarnes privilegier något verksamt hinder mot en dylik
försäljning, så vida icke de salubjndna varorna innehålla giftiga ämnen
eller sprit. Att emellertid få till stånd en ny lagstiftning i syfte att
ytterligare omgärda apotekarekårens privilegier torde ieke vara tänkbart.
Tidsanden är nämligen numera en helt annan än vid dessa privilegiers
uppkomst, och folkmedvetandet gillar icke längre ett skyddande af en
klass’ ekonomiska intressen genom monopol. Då vid den njT
a närings-
lags tiftningens genomförande i midten af detta århundrade 1
handtver-
karnes och handlandenas privilegier upphäfdes, förbehölls visserligen
handeln med apoteksvaror fortfarande apotekarne, men detta hade helt
säkert sin grund i farhåga för att dess frigifvande kunde komma att
medföra våda för den okritiska allmänhetens lif och hälsa och icke i
någon önskan att bibehålla apotekarne vid deras privilegier. Att detta
antagande åtminstone nu äger sin giltighet torde lätteligen kunna skönjas
såväl i domstolarnes fria tolkning af gällande medicinalförfattningar, som
af uttalanden i närslutna riksdagshandlingar. Försök hafva emellertid
gjorts att åstadkomma en ändring i bestämmelserna om handeln med
apoteksvaror, men dessa hafva grundat sig på statens plikt att sörja för
sina medborgares lif och hälsa och vid dem har man uttryckligen fram-
hållit att med desamma icke afsetts att skydda apoteksprivilegier.
Såväl vid Riksdagen år 1895 som år 1896 väcktes af enskild motio-
när, Dr A. A. v. Stapelmohr i Första kammaren motion att Riksdagen
skulle anmoda K. Maj:t att i samband med ett ordnande af läkareverk-
samheten låta utreda, hvilka ämnen endast borde få af apotekare för-
säljas samt därefter låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
nya bestämmelser angående handeln med läkemedel. Yid båda årens
Riksdag beslöt Första kammaren att till K. Maj:t aflåta en skri fvelse i
motionens syfte, men detta beslut ledde till följd af Andra kammarens •
motstånd icke till någon Riksdagens åtgärd.» 2
Med hänvisande till Första kammarens utskottsyttrande
1895, Andra kammarens utskottsyttrande 1895, Första kam-
1
K. Maj:ts förordning d.
18
/o 1864 angående utvidgad näringsfrihet.
2
Andra kammarens tillfälliga utskott N:o 2 hemställde visserligen
1896 i likhet med Första kammaren om skrifvelse till K. Maj:t i motio-
nens syfte, men Andra kammaren afslog utskottets hemställan med stor-
jnajoritet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
