Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svart, krökt midtstreck, röda fransar samt röd in- och framkant. Hos hufvudformen, som
blott träffas i de sydligaste landskapen, äro dock bakvingarna till större delen röda, med
svarta, fläckar eller svart band vid utkanten. Larven, som öfvervintrar, är svartbrun, tätt
hårig, med rödbruna-svarta, på de bakre lederna längre hår. Allmän öfverallt. Har söderut
2 generationer, maj-juni, juli-aug., norrut blott 1 med flygtid juni-juli.
Spilosoma. Båda vingparen af samma färg, enfärgade eller med svarta punkter.
Antennerna hos hanen kammade, hos honan sågtandade. Öfvervintra såsom puppor. 4
svenska arter.
S. lubricipeda, Gula Tigerspinnaren, 34-41 (taf. 39, fig. 2). Framvingar gulhvita med en
rad af svarta punkter nära utkanten samt andra närmare vingroten. Bakvingar blekare.
Bakkroppen rödgul med längsgående rader af svarta punkter. Larven är gulbrun, borsthårig
med rödgula vårtor och hvitaktig sidostrimma. Han lefver på groblad, nässlor och andra
örter. Ej sällsynt i södra Sverige. Maj-juni.
S. menthastri, Allmänna Tigerspinnaren, 34-44. Vingarna äro hvita, de främre med
talrika, de bakre med några få svarta punkter. Bakkroppen ofvan gul. Larven är svartbrun,
borsthårig, med rödgul rygglinie. Lefver liksom föregående arts på lågväxta örter. Arten
är allmän i landets södra hälft. Maj-juni.
Fam. 11. Notodontidae.
Hit höra släktena Cerura, Stauropus, Notodonta, Pheosia, Lophopteryx, Pterostoma, Phalera
och Pygaera. Alla öfvervintra såsom puppor. Larverna nakna, utan hår, utom hos de 2
sista släktena.
Cerura (Harpyia) omfattar medelstora arter med tjock ragghårig kropp, hos båda könen
kammade antenner samt i bakkanten helbräddade (ej med tand försedda) framvingar. Larverna
bära i bakre ändan 2 taggiga spröt, ur hvilka de, då de oroas, utskjuta långa veka trådar,
med hvilka de svänga hit och dit. På ryggsidan af de främre lederna bära de en
puckelformad upphöjning. Som fullvuxna äro de gröna med en stor rhombisk, annorlunda färgad
fläck på bakre delen af ryggen. Pupporna öfvervintra och inblanda träspånor i kokongen,
som fästes på någon stam. 4 svenska arter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
