Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJORTONDE KAPITLET.
KRIGET MOT DANMARK.
För redighetens skull skifta vi ämnet i flere delar,
och börja med
TVISTERNA MELLAN DANMARK OCH HOLSTEIN.
Genom freden i Roeskild och de derpå följande
fördragen hade Sverge åt hertigarne af
Holstein-Gottorp förskaffat friheter, så stora, att de för Danmark
voro både vådliga och skadliga. Konungarne i detta
sednare land hade derföre gång på gång sökt jemnka
eller helt och hållet bryta nämnde öfverenskommelser.
Men Sverge uppträdde städse till Holsteins försvar och
det så kraftigt, att de för Danmark betungande
villkoren alltid blefvo ånyo stadfästade. Holsteins
oberoende var ock för Sverge af stor vigt; ty på detta sätt
försvagades Danmark och försvårades hvarje dess
försök alt återtaga någon del, af hvad det till Sverge
måst afträda.
År 1694 dog Kristian Albert af Holstein-Gottorp,
och efterträddes af sonen hertig Fredrik, Karl den
tolftes svåger och syskonbarn. Vi hafva redan från
vistelsen i Stockholm lärt känna mannen och hans
oroliga sinnelag. Detta gjorde sig gällande äfven
i Holsteln. Genast i början af sin regering vidtog han
några åtgerder, som retade hofvet i Köpenhamn.
Förnämsta tvistepunkten var, huruvida hertigen egde rätt,
att utan danska konungens, sin länsherres, bifall
anlägga fästningar eller intaga främmande krigsstyrka.
Danmark vägrade; men hertig Fredrik lät det oaktadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:17:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/21/0088.html
