- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 42. Frihetstidens sista år och Revolutionen 1772 /
168

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utbrast Toll: nåväl! jag ställer utanför kyrkan 2
kanoner, rigtade genom fenstret mot predikstolen
och en officerare i ett annat fenster och mig sjelf
på gången. I samma ögonblick, ni börjar bönen
för ständerna, uppdrager jag min näsduk, och
officeraren vid fenstret likaledes sin, och då affyras
kanonerna.
När prosten söndagsmorgonen kom till
kyrkan, såg han kanonerna med brinnande luntor
derutanför och officeraren i fönstret och Toll på
gången. När ordningen kom till bemälte bön, fäste
Toll sina genomträngande ögon på prosten och
tog med en betydelsefull åtbörd efter näsduken.
Prosten hukade sig då ned i predikstolen så djupt,
att ej mer än hufvudet syntes, och uteslöt bemälte
bön samt öfvergick till Fader vår;[1] hvarvid Toll
framdrog i stället för näsduken sin snusdosa och
tog derur en pris; och så var äfven denna
brytning lyckligen öfverstånden.

Under tiden nalkades prins Karl med några
skånska regementen. Emellan honom och Toll
vexlades nu åtskilliga bref och krigsrörelser af
låtsad fiendtlighet; men snart kom underrättelse
om revolutionens lyckliga genomförande i
Stockholm, hvarefter de båda genast i all vänskaplighet
förenade sina troppar[2].


[1] Eller säga andre: Barmhertige Gud.
[2] För bedömmandet af Tolls person och tänkesätt är det
ganska betecknande, att han i en efterlemnad uppsats har på det
mest obesvärade sätt sjelf och utförligen berättat alla de konstgrepp
och osanningar, han vid detta tillfälle begagnade. — För
bedömmandet af det sätt, hvarpå historien stundom bearbetas, är det
likaledes ganska betecknande, att denna uppsats, oaktadt sin stora
vigt, och oaktadt sin egenskap att hafva flutit ur Tolls egen
penna, likväl icke blifvit intagen bland det stora antal ofta
obetydliga bilagor, som åtfölja det i flere fall förtjenstfulla arbetet
Biografisk teckning af J. C. Toll, som utkom 1849. Innehållet i
nämnde uppsats hade ej heller passat tillsammans med den vackra
dager, i hvilken nämnde teckning söker framställa Tolls person.
Sitt utdrag ur dennes autobiografiska uppsats har P. Wieselgren
deremot slutat med följande utbrott af sin sårade rättskänsla. Häraf
kan läras, att gustavianska väldet 1772—1809 uppbyggdes på idel
osanningar. Länge stod det ej heller, och det föll utan ära.
De
la Gardiska arkivet. 14. 249.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:20:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/42/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free