Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om acetylén-belysningens praktiska införande
i Sverige.
Af C. J. Lundström.
Inför kemistsamfundet hafva redan hållits utmärkta föredrag om
kalciumkarbid och deraf framstäld acetyléngas.
Det är sålunda inga direkt nya saker, jag kan förevisa eller
referera, men, då acetyléngasen helt visst kommer att spela en rätt stor
roli och intaga sin plats bland våra moderna belysningsmedel, och
då det arbetas intensivt på många håll med afhjelpande af de
olägenheter, som till en början vidlådde acetylénbelysningen, torde det vara
af intresse att erfara, på hvilken ståndpunkt frågan för närvarande står,
och huru jag tänkt mig införandet i Sverige af detta belysningsmedel.
Af d:r Ekstrand’s intressanta föredrag i vintras hafva vi fått en
inblick i professor Pictet’s sätt att införa denna belysning, nemligen
medels stålflaskor, delvis fylda med flytande acetylén. Gasen
utvecklades, renades och komprimerades under stark afkylning till vätska,
hvarmed stålflaskorna, fyldes, hvarefter sådana allt efter behof fraktades
till kunderna och kopplades till en vanlig gasledning. Belysningen
blef visserligen härigenom fördyrad med omkring 50 %, men för större
samhällen var det onekligen mycket beqvämt. Stora kapital nedlades
också flerstädes för att exploatera denna metod, men så följde en svårare
explosion i Pictet’s egen fabrik för flytande acetylén i Paris. Sedan
hafva flera sådana, af hvilka den hos Isaak i Berlin torde vara mest
känd, egt rum, och detta har gjort, att mycket stränga
polisförordningar mot komprimerad acetylén i olika länder utfärdats och hittills
hämmat denna metod för ljusets införande. Också hafva professorerna
Berthelot och Vieille i Paris äfvensom Julius Pintsch i Berlin arbetat
på utrönande af acetyléngasens explosiva egenskaper under olika tryck.
Resultatet kan i korthet sägas vara det, att acetyléngasen vid ett
starkare tryck än 2 à 3 atmosfärer har benägenhet att sönderdelas, på så
sätt att om genom gnista på ett ställe i en bomb eller vid gasens
utströmning ur densamma sönderdelning eger rum, denna fortplantar sig
med enorm hastighet genom hela massan och sålunda framkallar en
våldsam explosion.
Vid lägre tryck åter fortplantar sig icke sönderdelningen.
Enligt min tanke torde användandet af komprimerad gas egentligen
ej vara af större fördel i andra fall än för jernvägsbelysning och då
blandad med fettgas. Som bekant äro våra boggievagnar i
allmänhet belysta med fettgas enligt Pintsch’s system. Denne har gjort
en mängd försök med blandningar häraf och af acetylén, hvarvid det
visat sig, att acetylénens benägenhet för explosion vid starkare tryck
betydligt minskas, då den blandas med fettgas, och att man genom
lämplig sådan blandning erhåller en både billigare och bättre
belysning än med fettgas ensamt. Genomgående försök härmed på
de preussiska statsbanorna hafva också lemnat mycket goda
resultat. För de jernvägsvagnar åter, uti hvilka icke Pintsch’s system
redan är infördt, torde det dock blifva mycket bättre och billigare, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1897/0166.html
