Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot förbränningsgaserna i eldstaden eller skorstenen, omgifves det med
ett glaseradt porslinsrör, då i annat fall platinan småningom angripes.
Den till mätning af strömstyrkan använda galvanometern innehåller
också en delning i temperaturgrader, så att man medelst en visare kan
direkt afläsa temperaturen.
Det ges nu äfven en annan elektrisk temperaturbestämningsmetod,
som beror derpå, att motståndet mot den elektriska strömmen i en
tråd beror utom på längden, tvärsnittet och materialet också på trådens
temperatur. Om man känner de andra faktorerna, kan man derför
beräkna temperaturen, men denna metod är mera invecklad än
termoelementet.
Såsom jag i det föregående sökt visa, eger man numera fullt
tillförlitliga och äfven jemförelsevis lättskötta instrument att bestämma
temperaturer ända från — 250 ° eller nära den absoluta nollpunkten
till + 1,600°, hvilket räcker till för alla vanliga behof. För
utbildningen af termometrien till denna höga ståndpunkt har man i första
rummet att tacka meterbyrån i Paris, som gjort vätgastermometern
till en internationel termometerprototyp med konstanta egenskaper, i
andra rummet d:r Schott i Jena och den tyska
normal-aichungs-kommissionen, som skaffat ett glas af passande egenskaper till termometrar,
samt fysikaliskt-tekniska riksanstalten i Charlottenburg, som verkstält
komparationen mellan glastermometrar, gastermometrar och
termoelement med den internationela temperaturskalan och derigenom gifvit
både vetenskapsmannen och industriidkaren medel att med en lätthet
och noggrannhet, hvarom man förut ej haft en aning, bestämma
temperaturen ifrån de lägsta köldgrader till de högsta värmegrader. I
många fall använder man visserligen ännu s. k. pyrometrar af en eller
annan konstruktion till mätning af mycket höga temperaturer, men
dessa kunna ej göra anspråk på samma noggrannhet som här
omnämnda termometrar. (Ur deutsche Mekaniker-Zeitung 1899, 69.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
