Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Norrland, vi sköta oss dem förutan.» Detta yttrande är fäldt af vår,
kanhända störste sågverksegare. Jag förstår allt för väl hans tankegång,
sjelf sköter han endast en ringa del af det tekniska i sin affär, det
hufvudsakligaste deraf ligger i händerna på s. k. förvaltare. Dessa herrar,
hvilka i de flesta fall sakna teknisk underbyggnad, äro uppfostrade inom
sågverken, lära sig från början att betrakta skogen rent af som ett ondt,
de blifva durkdrifna uti att tillhandla sig skogsområden för en
spottstyfver åt sina respektive chefer och bolag, de senare förtjena således
stora penningar på dem och den vanliga följden blifver äfven, att, då
sågverksegaren med ringa eller intet besvär erhåller stora intägter af sitt
verk, han skall omhulda dylika personer samt anse, att han kan arbeta
ingeniörs vetenskapen förutan. För teknikern med framtidsblick ställer
sig saken dock helt annorlunda, han måste tänka på att rädda, medan
något finnes att rädda, samt att använda det nuvarande, så att det äfven
för framtiden kan ega bestånd. På tal om tekniskt vetande kan jag
nämna, att vid de sågverk, jag känner till, och hvilka äro de flesta
mellan Sundsvall och Haparanda, tinnes mig veterligen ej mera än en
enda ingeniör med högskolebildning. Efter den erfarenhet, jag fått om
den norrländska sågverksindustrien, tror jag äfven, att det skall ställa sig
mycket svårt för tekniskt bildade personer att blifva antagna.
Sågverksegaren skall först lära sig inse, hvad vetenskapen och tekniken kan
uträtta, och jag är säker om, att han då så småningom skall slå in på en
annan bana.
För att hos honom utveckla en sådan tanke, har jag föreslagit den
institution, för hvilken jag vid allmänna 3:dje teknikermötet haft äran
redogöra, och vore jag äfven tacksam få höra, hvilka tankar
Kemistsamfundet hyser om en dylik anstalt och dess utsigter att kunna verka
välgörande för den svenska sågverks- och cellulosaindustrien, samt om ej
dermed kan vinnas ett afsevärdt framsteg till att utveckla den
norrländska industrien efter mera sunda och rationella principer.
Arsenikundersökningar under år 1899.
Sammanstälda af Å. Gr. E.
Enligt den i »landtbruksstyrelsens meddelanden» N:r 2, 1901
upptagna berättelsen öfver de kemiska stationernas verksamhet år 1899
samt till red. godhetsfullt insända uppgifter från större delen af landets
handelskemiska laboratorier hafva arsenikundersökningarna 1899 gifvit
följande resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
