Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
elektriska lednings-motstånd. Man har förmedelst denna metod lycjkats
påvisa ytterst små temperaturvariationer i tråden, till och med på mindre
än 1 milliondels grad C. Med vår kropp kunna vi blott upptäcka
tem-peraturskilnader på x/5 ° C.
Galvanometern ersätter oss också ögat, när det gäller de långvågiga,
ultraröda strålarne, hvilka ej verka såsom ljus. Under det att ögat
uppfattar ett omfång af färgtoner, som efter tonspråket ej utgör en full
oktav, hafva genom galvanometern och fotografiplåten öfver nio oktaver
blifvit oss tillgängliga.
Icke i något fall har likväl fysikens förmåga att skapa nya sinnen
framträdt så slående som i Böntgen’s stora upptäckt. Röntgenstrålarne
göras tillgängliga för oss genom en skärm med bariumplatinácyanur, som
omsätter deras energi i ljusenergi, eller ock, på en större omväg, genom
fotografiplåten. Att den i bokstaflig mening djupare inblick i tingen,
som vi härmed vunnit, betyder en ytterligare anpassning till vår
omgifning, framgår af dess nytta, bland annat för kirurgien.
Bland fysikaliska metoder, som på en omväg låta oss veta en sak,
som vi ej kunna direkt iakttaga, vill jag anföra ännu en. För att få
veta, om vatten håller några lösta ämnen, kunna vi afdunsta det och
se eller också väga återstoden, men rent, destilleradt vatten lemnar ingen
vare sig synlig eller vägbar återstod; och dock håller äfven det allra
renaste destillerade vatten upplösta ämnen, såsom Kohlrausch visat.
Han hörde nemligen genom telefon, att vattnet höll ett par
hundratusendels mg. fasta ämnen i 15 kbcm. Alldeles rent vatten är oledande
för elektricitet, men närvaron af lösta ämnen gör det ledande.
Om egenskaperna hos konstgjorda textilämnen.
Af J. Westergren.
I anslutning till en afhandling om konstgjordt silke i denna
tidskrift XIII, 2 (1901) lemnas här ytterligare några meddelanden derom.
Under mikroskopet skiljer sig konstgjordt silke genast från naturligt
genom trådarnes större tjocklek. De olika slagen af konstgjordt silke
uppvisa äfven egendomligheter, hvarigenom de lätt skiljas från hvarandra.
Chardonnet-silke företer det utseende, som Ag. 1 å nästa sida uppvisar.
Lehner-silke är till strukturen temligen likt Chardonnet-silket.
Deremot är Pauly-silket (beredt af cellulosa, löst i amoniakalisk
kopparlösning) af något afvikande utseende, såsom synes af fig. 2.
Strehlenert-silke har vid svagare förstoring en påfallande likhet med
bomullsfibern, i det att trådarne visa sig som vridna och veckade band,
Kg- 3.
Viskos-silke utmärker sig genom den skarpkantiga formen hos
tvärsnittet, fig. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
