- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
443

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (661.) 29 augusti 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undervisningen utbytts mot lärarnes
omedelbara undervisning.

Som en röd tråd går genom alla
mötenas förhandlingar sträfvandet att höja
folkskolan, att göra henne mäktig till fyllande
af det rättmätiga och tillbörliga krafvet,
att hon jämte hemmet söker till goda
människor uppfostra och undervisa de barn,
som blifvit henne anförtrodda. Huru bör
skolan vara inrättad för att kunna göra
detta? Hvilka skyldigheter och rättigheter
böra tillkomma läraren, om han skall
kunna utföra sin uppgift med afseende på
skolan? På dessa frågor har man under
diskussioner och föredrag vid mötena sökt
gifva svar.

Redan vid det andra stiftsmötet i Lund
1862 förekom meningsutbyte om
folkskolans och elementarläroverkens förhållande
till hvarandra. Kyrkoherden Schönbeck
framhöll därvid, att första klassen i
elementarläroverken kunde slopas och att
folkskolan borde blifva bottenskola för
läroverket. Äfven andra klassen vore
öfverflödig, om tyska språket uppskötes till
tredje klassen. En af de främsta
målsmännen för denna reform var då och
sedermera kantor S. Rosenberg.

1864 framhölls lämpligheten af
lärarinnor för småskolan. Denna inrättning, hvars
nödvändighet väl alla nu inse, rönte ganska
mycket motstånd, och meningarna vid
mötena 1868 och 1873 voro ännu ganska
delade. Men ej blott småskolan utan äfven
den högre folkskolan hade sina
motståndare. 1866 talade folkskoleinspektören /.
E. Quiding för att mera uppmärksamhet
skulle ägnas den högre folkskolan.

Vid stiftsmötet 1866 uttalades
önskvärdheten af repetitions- och aftonskolor. År
1874 kom fortsättningsskolan på tal, och
mötet uttalade sig för nödvändigheten af
en fortsatt undervisning från 14-21 år.

Ett ofta förekommande ämne vid
stiftsmötena var om folkskolans ställning till
hemmet, kyrkan och staten. Vid det femte
mötet 1865 i Hessleholm uppdök frågan
om statens öfvertagande af vården om
folkskolan, särskildt skulle det vara
fördelaktigt, om lärarens kontanta lön utbetalades
af staten. Folkskoleinspektionen och
folkskolans lokalstyrelse hafva äfvenså
diskuterats vid flera stiftsmöten.

År 1864 upptogs till behandling frågan
om folkskolans skiljande från kyrkan,
nästan alla voro då emot detta förslag. Året
efter diskuterades, huruvida det vore till
skolans fördel, att prästen vore skolrådets
själfsferifne ordförande. Frågan om
kristendomsundervisningens skiljande från skolan
upptogs äfven, men 1870 uttalade man sig
för att det ingalunda vore till skolans
fördel, om kristendomsundervisningen i
folkskolan öfverflyttades till prästerskapet.
Under behandlingen af dessa ämnen har ingen
enda skollärare uppträdt för de yrkade
förändringarna. Däremot hafva de ofta
uttalat sig för reformer i
kristendomsundervisningen, och redan på det första
stiftsmötet antogs en resolution i denna riktning.
För nämda undervisnings förbättrande kom
k. m:ts cirkulär 1865 till en god hjälp.

Ofta har undervisning i grund-,
kommunal- och strafflagar varit på tal vid
mötena. Folkskolans uppfostrande
verksamhet har likaså varit ett återkommande
ämne: straff, kroppsaga, uppmuntran och
premier, hafva ej odeladt ansetts nyttiga.

År 1891 uttalade man sig afgjordt mot
premierna.

Förbättrandet af lärarens rättsliga och
ekonomiska ställning har ofta diskuterats,
äfvensom lärarnes utbildning och
fortbildning, och 1876 uttalade man sig för
stipendier åt de lärare, som ville genomgå
praktisk undervisningskurs. Vidare
uttalade man sig för att tyska språket infördes
som undervisningsämne vid seminarierna.
Under mötena har man också diskuterat
lärarens ställning till tidsrörelserna.

Till frågan om lärarens ekonomiska
ställning höra de ansträngningar, som vid
mötena gjordes för att åstadkomma en
änke- och pupillkassa samt lärarepensionernas
och lärarelönernas utgående med
drägliga belopp. 1886 bildades stiftets
sjukhjälpsförening och 1887 skånska
småskollärarinnornas pensionsförening. Staten har
nu inrättat en pensionsinrättning för hela
landets småskolepersonal, och från och med
nästa år erhålla lärarne bidrag till vikarie
vid sjukdomsfall.

*



Bland de personer, som verksammast
uppburit mötesidéen och till hvilka mötet
därför stode i största tacksamhetsskuld,
nämdes Elof Quiding, Sven Eosenberg och
J. Ljungh. Likaså hrr Hans Persson i
Ask, P. P. Vallin Alfastorp och P.
Ljungberg i Herslöf såsom särskildt nitiska
mötesdeltagare från 70- och 80-talen.

Till sist bringade talaren mötets tack till
den personligen närvarande kantor
Rosenberg och föreslog aflåtande af ett telegram
till kamrer Ljungh i Helsingborg samt
nedläggande af en minneskrans på Quidings
graf. Dessa förslag godkändes enhälligt af
mötet.

Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.



(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Eldsberga, Hall.: Mötet uttalade sig
enstämmigt om det goda resultatet af
fortsättningsskolans nu tvååriga verksamhet. Vid
oktoberstämman skulle man hemställa om skolans
bibehållande äfven under nästa år. Angående
slöjden för gossar, som pågått några år med
ständigt växande elevantal, skulle vid samma
stämma föreslås, att slöjdafdelningen måtte
delas i två grupper med minst 15 elever i
hvarje och med fyra timmars undervisning
under hela läsåret. Sist förekom frågan, huru
skolan skulle kunna bidraga till kyrkosångens
höjande. Kyrkoherden Linné uttalade
önskvärdheten af att barnen under veckan finge
inöfva psalmmelodier för kommande söndag och
då från läktaren deltaga i sången. Denna
metod vore redan på talarens initiativ pröfvad
några terminer och hade af församlingen
vunnit erkännande. Förslaget vann mötets
enhälliga bifall.

Fors, Sodm.: Lärarepersonalen omnämde, att
lektionerna ofta stördes af föräldrar och
anhöriga, som uppträdde med förebråelser och
hotelser. Till förekommande af dylikt beslöts,
att å dörren till hvarje skolrum anbringa ett
anslag med innehåll, att allt samtal med lärare
och lärarinnor under lektion vore förbjudet
samt att dessa vid störande uppträden ägde
rätt att afbryta lektionen och låta barnen
aflägsna sig, och att fridstöfarne genast skulle
anmälas hos skolrådet. Lärarne hemställde
om utlåningssystemets inskränkning. Slutligen
uttalade småskolans lärarinnor önskvärdheten
af, att småskolans andra klass måtte komma i
åtnjutande af 5 timmars undervisning dagligen
(nu 4). Lärarinnorna förklarade sig villiga att
mot höjd aflöning bestrida denna ökade
undervisning.

Kloster, Södm.: Från lärarnes sida fästes
uppmärksamheten på olämpligheten af
bestämmelsen i det inom församlingen gällande
reglementet att lärarne ej få utöfva kroppsaga
utan att skolrådsledamot är närvarande. Med
anledning häraf enade sig skolrådet med
lärarekåren, att ifrågavarande punkt måtte
ändras så, att full frihet lämnas lärare att utöfva
lindrig aga vid svårare förseelser.

Litteratur.



Folkskolans kora/psalmbok utgifven af N. E.
Anjou,
organist och folkskollärare (adress
Strömsbro). Eget förlag. Pris i
klotband 75 öre, i kartonband 60 öre.

Det utmärkande för denna nya
koralpsalmbok är de många praktiska
anordningarna. Psalmtexten är återgifven med
tre olika stilsorter. Med stora och klara
stilar äro tryckta alla de psalmer eller
psalmverser, hvilka i afseende på både
innehåll och melodi kunna anses vara mera
allmänt begagnade. För de öfriga hafva
användts mindre stilar, därvid sådana
psalmer, som äfven förekomma i 1695 års
psalmbok, äro kursiverade. Bland de med
större stil tryckta äro med särskildt tecken
angifna sådana psalmverser, som i
normalplanen anvisats till utanläsning.

De i notskrift upptagna melodierna
utgöra något öfver ett hundratal, de flesta
enstämmiga. Tjugu af dem äro
tvåstämmiga och två, nämligen melodierna till n:r
24 och 272, äro trestämmiga, men dessa
äro satta så, att de äfven kunna sjungas
tvåstämmigt. Vid hvarje psalm finnes
melodihänvisning. Flera af koralerna äro
satta rytmiskt, hvarvid dock melodien är
strängt hållen efter Haeffner för deras skull,
som hellre önska sjunga syllabiskt. Jämte
den enligt Haeffners koralbok troget
återgifna koralen förekomma på flera ställen
med små noter angifna sådana afvikelser,
som tillhöra melodien i dess ursprungliga
form.

Vid bokens slut är intagen en kort
öfversikt af högmässogudstjänsten jämte det
väsentligaste af mässan, allt i
öfverensstämmelse med det af förra årets kyrkomöte
antagna handboksförslaget. Melodierna till
mässan äro satta tvåstämmigt. Utom i
vanliga psalmböcker förekommande
öfversikt af psalmernas innehåll jämte
versregister finnes här ett särdeles värdefullt
alfabetiskt sakregister, hvilket kan tjäna
till god ledning vid religionsundervisningen.
Under ordet »Barmhärtighet» t. ex. finnes
hänvisning till de psalmverser, som lämpa
sig för belysning och förklaring af detta
ämne. Slutligen må nämnas, att boken
härjämte innehåller en promemoria
rörande nottecknens betydelse, tonarter,
taktarter m. m., meloditabell för skolans olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free