Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (1,015.) 12 juni 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- På en 30-årig verksamhet såsom sty»
resman för Lunds folkskollärareseminarium
kan rektor P. Vingren nu skåda tillbaka. Med
anledning häraf riktade professor Otto Ahnfelt
vid senaste årsexamen den 3 dennes till honom
några hjärtliga ord, däri han framhöll, att
rektor Y. under denna långa verksamhet
förvärfvat många lärjungegenerationers vördnad,
tacksamhet och tillgifvenhet, och uttalade den
önskan, att den nitiske styresmannen och
faderlige vännen ännu många år måtte få
verka vid samma läroanstalt,
- Fortbildning är ett allt allmännare
önskemål inom lärarekåren. Vid Kalmar-Norra
Mörekretsens årsmöte i fredags beslöts att än
en gång söka påverka landstinget att bidraga
till intresserade lärares deltagande i
akademiska feriekurser. Själfva hafva en del lärare
och lärarinnor i Kalmar under terminen
bildat en läs- och diskussionsförening för att
hos medlemmarne sporra intresset för
litteraturen genom föredrag om, karakteristiker och
lefnadsteckningar öfver skalder och författare,
referat öfver enskildt lästa arbeten, läsning,
diskussioner m. m.
- Till 30 veckor må enligt k. m:ts
medgifvande den årliga undervisningstiden i
Hedens folkskola inom Särna församling och den
nyinrättade småskolan i samma by under år
1901 inskränkas, utan att församlingen går
miste om densamma eljest tillkommande
lönetillskott; åliggande det dock vederbörande
lärare att under den del af den stadgade
undervisningstiden, då skolorna icke äro i gång,
enligt skolrådets bestämmande meddela
undervisning åt de i skolåldern varande barn,
hvilkas målsmän sådant önska.
- I femtio år och däraf 35 vid skolan
hade annandag pingst 74-årige folkskolläraren,
klockaren och organisten C. A. R. Dahlgren
tjänstgjort i Öckerö församling, Gtbg. Han
vardt ock hyllad på mångahanda sätt,
skolbarnen tågade under sång och flygande fanor
till Hönö skolhus och bekransade den gamle
läraren, och pastor Gullstrand tackade honom
å församlingens vägnar för allt hvad han
verkat till kyrkans och skolans fromma samt
öfverlämnade som .minnesgåfva en
silfverbägare, en silfversnusdosa och en käpp med
silfverkrycka.
- Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund håller sitt första förbundsmöte
i Gäfle den 29-30 juni, hvarvid frågor rörande
nykterhetsverksamheten bland Sveriges
studerande ungdom komma att behandlas. Alla
medlemmar af förbundet ha rättighet att
deltaga i mötet, och bör anmälan därom göras
helst före den 15 juni hos bestyreisen "for
S. S. U. H:s förbundsmöte i Gäfle 29-30 juni
1901, adress Uppsala. Till bestyreisen
insändas jämväl alla frågor, som af medlemmar
eller andra önskas behandlade. För deltagarne
i mötet kommer antagligen nedsättning i
biljettpris att beviljas.
- Småskollärarinnornas löner i Bjärtrå,
Vnrl., äro 50 kr. högre än lagstadgadt
minimum. Till kyrkostämman annandag pingst
hade skolrådet föreslagit ett personligt
lönetillägg åt en af de äldre småskollärarinnorna
med 50 kr. utöfver högsta nuvarande
lönegraden. Kyrkostämman afslog skolrådets
framställning, men på förslag af folkskolläraren
M. Tennman i Sandö beslöt den att till
skolrådets öfvervägande remittera frågan,
huruvida det ville föreslå ett tredje ålderstillägg
om 50 kr. för alla småskollärarinnor med 20
års tjänstgöring, så att slutlönen blefve 500
kr. eller 50 kr. högre än regleringen af den
10 nov. 1899 afsåg.
- En fyllnadspension af tillsvidare 300 kr,
har Östhammars sta<l beviljat
småskollärarinnan fröken Maria Edman, som, i öfver 25 år
tjänstgjort i stadens småskola. Tillsammans
med det, som erhålles från Småskollärarnes
understödsanstalt, blir hennes pension 500
kr. Skolrådet hade föreslagit bidraget från
staden till 200 kr., men på förslag af
härads-skrifvaren Sundberg och postmästaren
Tor-bi örnsson höjdes beloppet till 300 kr., så länge
fröken E. har sin åldriga, blinda moder att
vårda. Därefter blir understödet från staden
200 kr. i enlighet med skolrådets förslag.
Östhammars lilla samhälle har med detta
beslut lika mycket hedrat sig själft som gifvit
andra kommuner ett vackert föredöme.
- Om lärarens rättsliga ställning samt
huruvida folkskolestadgans bestämmelser i
detta hänseende äro för honom fullt
betryggande eller, därest så ej skulle vara fallet,
hvilka ändringar, som kunde anses önskvärda,
diskuterades vid ett möte i Gylleröds
folkskola å Kullaberg, besökt af ett" 60-tal lärare
och skolvänner i Kullasocknarna. Under den
lifliga diskussionen framhölls å ena sidan att
frågan vore ömtålig, då myndigheterna borde
hafva rätt att bestraffa, å andra att läraren
stode alldeles rättslös mot det slags
tillrättavisning, som kallas erinran, tillsägelse,
förmaning m, m. men att han borde äga rätt
att öfverklaga hvarje tillrättavisning, som
införts i skolrådets protokoll. Mötet antog
följande resolution: Mötet anser, att
folkskolestadgan behöfver i åtskilligt, som afser
lärarens rättsliga ställning, reformeras, och vill
för sin del såsom ett nödvändigt tillägg till
samma stadga föreslå, att läraren bör äga rätt
att öfver hvarje bestraffning, som anses så
viktig, att den föres till skolrådets protokoll,
hos myndigheterna i vanlig ordning anföra
besvär.
- Termer och uttryck vid den elementära
räkneundervisningen var ett ämne, som
behandlades vid Norrköpings
folkskollärareför-förenings sommarmöte i Kimstad den 8 dennes.
Frågan inleddes af folkskolläraren G.
Löw-krantz i Ö. Eneby, hvilken framhöll, att
räkneundervisningen, som har att röra sig med
i och för sig svårfattliga, abstrakta begrepp,
än mer försvåras därigenom, att inan vid
densamma använder falska och tvetydiga
uttryckssätt. Såsom sådana nämdes bl. a. 2 ggr mer
än eller 2 ggr mindre än i st. f. 2 ggr så
mycket som eller 2 ggr så litet som samt
deladt med som uttryck för division. Att t. ex.
säga »ett äpple deladt med tre» är alldeles
förkastligt, ty ett äpple delas med knif och ej
med 3. Språkets makt öfver tanken är så stor,
att begreppsförvirring ovillkorligen blir följden
af dylika uttryckssätt. Man borde
eftersträfva klara, bestämda uttryck, som
underlätta uppfattningen samt undvika att använda
samma ord i olika betydelse. Såsom ex.
på sist nämda fall anfördes ordet tal,,hvilket
enligt gängse språkbruk både betyder
talstorhet och räkneuppgift. Sedan några talare
ytterligare understrukit inledarens uttalanden,
enade sig mötet om den resolution, att vid
all undervisning och särskildt vid
räkneunder-visning de uttryck, som användas, så exakt
som möjligt böra beteckna det begrepp, de
gälla, samt att endast i oundvikliga fall samma
ord bör användas för att beteckna olika
begrepp.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Hille-kretsen: de afgående samt Ernst
Vestberg i Hudiksvall, Hanna Jönsson i Ö. Torn
och P. Borgh i Lekaryd.
N, Fjärdhundra-kretsen: dito.
Kalmar-N. Möre-kretsen: dito.
8. Västmanlands-kretsen: de afgående samt
Ernst Vestberg, J. Cederberg i Norrköping
och P. Borgh. .
V. Gästriklands-kretsen: de afgående samt
Ernst Vestberg, Hanna Jönsson och Mauritz
Tennman i Sandö.
Umeå-kretsen: dito.
Örbyhus-kretsen: de afgående samt M.
Tenn-man, Jänny Olsson i Norrköping och Hanna
Jönsson.
N. Roslags kretsen: de afgående samt M.
Tennman, Joh. Ahlén i Grängesberg och
Hanna Jönsson.
N. Åsbo-kretsen: de afgående samt L. G.
Broomé, Hanna Jönsson och Ernst Vestberg.
Näsums-kretsen: de afgående samt A.
De-german i Hernösand, L. G. Broomé i Bårslöf
och Hanna Jönsson.
Helsingborgs-kretsen: de af gående samt Hanna
Jönsson, M. Tennman och Amanda Pettersson
i Helsingborg.
b) Revisorer.
S. Västmanlands-kretsen: Nils Lundahl i
Lund och Alfr. Fridén i Örebro.
V. Gestriklands-kretsen: dito.
’N. Fjärdhundra-kretsen: dito.
N. Roslags-kretsen: dito.
Hille-kretsen: Alfr. Fridén och A. Vernborg
i Munsö.
N. Åsbo-kretsen: A. Vernborg och G. A.
Veste-rin i Västerhaninge.
Kalmar-N. Möre-kretsen: Alfr. Fridén och
J. P. Lindén i Stockholm.
Näsums-kretsen: P. Borgh i Lekaryd och J.
Cederberg i Norrköping.
Helsingborgs-kretsen: A. A. Åkerman i Raus
och P. Borgh i Lekaryd.
Örbyhus-kretsen: N. Lundahl och P. Borgh.
Umeå-kretsen: Alfr. Fridén och Aug.
Björklund i Sundsvall.
Kyrkosångens Vänner
firade sin andra allmänna förbundsfest i
Västerås den 5 och 6 dennes.
Mellan fyra och fem hundra
medlemskort hade blifvit utlösta — största delen
af präster, från Skåne och Småland allt upp
till Norrland. Tillströmningen från
folkskollärarekåren skulle hafva blifvit större, om
tiden för mötet varit lämpligare vald, så
att den ej sammanstött med examina på
många håll.
Festen öppnades i domkyrkan med dels
unison, dels körsång, hvarefter biskop N.
Lövgren hälsade deltagarne välkomna. Det
egentliga inledningsföredraget hölls därpå af
biskop U. L. Ullman från Strängnäs, som
till ämne valt: »Huru kan sällskapet
Kyrkosångens Vänner bidraga till vårt folks
kyrkliga fostran i hem, skola och kyrka?»
Talaren ansåg, att den största hjälpen kunde
komma just från skolan. Den nya
normalplanen lämnade god ledning härvidlag. Men
det skulle icke vara endast från folkskolan
man borde påräkna hjälpen utan äfven från
elementarläroverken. Därför borde dessa
anstalter vara icke endast en rekrytskola för
den frejdade studentsången, utan där borde
också öfvas psalm- och mäss-sång men icke
på släpiga melodier, utan mera tilltalande,
rytmiska melodier borde åter komma i bruk
såsom under reformationens första tider.
Denna anmärkning gällde äfven och icke
minst våra seminarier. Största ansvaret
hvilade på landets förnämsta musikaliska
bildningsanstalt, hvarifrån mesta motståndet till
denna reformation komme. Talaren vågade
dock uttala den förhoppning, att småningom
ett bättre tillstånd skulle inträda, men därför
fordras sammanslutning af dem, som ville
sträfva för detta mål. För väckande af ett
mera kyrkligt lif förordade tal:n mer liturgisk
sång och mer tilltalande anordningar; annars
vore fara, att det går så, som en tysk teolog
utropade: »Vi predika ihjäl våra
församlingar.» Dock borde man undvika för
konsertmässiga anordningar, som hindrade
församlingens mera aktiva deltagande i sången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
