Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (1,031.) 2 oktober 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den vördnadsbjudande summan af 205,558
kronor, och för en mängd formulär,
uppställda af inspektören och använda vid
bokföringen i skolan.
Uttaxeringen utgjorde för hvar
bevillningskrona 1: 65 mot 72 öre åren
1869–78, 1: 44 åren 1879–88 samt 1: 68
åren 1889–98.
Skolans budget slutar på 945,302
kronor. Värdet af skolhus, inventarier och
undervisningsmateriel ingå icke häri.
Kostnaden för hvarje undervisadt barn
blef 67: 95, på hvarje person af
folkmängden 8 kr. 36 öre mot 7: 02 i
Stockholm, 5: 75 i rikets städer och 3: 71 i
hela riket.
Stockholms arbetsstugor för
barn. Från trycket har utkommit en
redogörelse för dessa stugors verksamhet
under kalenderåret 1900.
Den utvidgning, som skedde med stöd
af Stockholms sparbanks donation af 1896,
i det dels Johannes norra arbetsstuga
upprättades, dels de flesta stugorna
hållits öppna större delen af dagen, har om
ock med svårigheter dock genom medel
från andra håll kunnat upprätthållas i
samma utsträckning, tack vare
stadsfullmäktiges höjning af samtliga 12
arbetsstugornas anslag till 15,000 kronor.
Som ett önskemål framhålles, att
understödet till stugorna kunde ytterligare
ökas, då det skulle vara skada att
upphöra med den nu i samtliga stugor utom
Nikolai och Kungsholmens införda s. k.
förmiddagsundervisningen, hvilken visat
sig medföra stort gagn för sådana barn,
som under fritiden från skolan sakna
hemmets vård, vare sig deras skolgång
är förlagd till eftermiddagen eller deras
föräldrar äro borta från hemmen, eller
de rent af sakna hem. Då dessa barn
erhålla middagsmål i stugorna, vålla de
dryga kostnader. Men som resultaten
af undervisningen och uppfostran just
med hänsyn till dessa barn blifvit
synnerligen goda, vore det skäl att utvidga
denna verksamhet, som afser att
förebygga barnens öfverklagade förvildning.
Icke mindre än 1,541 af
hufvudstadens barn fingo år 1900 undervisning
och vård i arbetsstugorna. Af dessa
tillhörde 262 Katarina församlings
arbetsstuga, 212 Adolf Fredriks, 180
Kungsholms, 150 i Maria, Jakobs och
Johannes samt Johannes norra, 131 i
Östermalms, 112 i Östermalms nya
arbetsstuga, 76 i Stockholms arbetarehems, 60
Klara och 58 Nikolai församling.
Fri middagsspisning lämnades
dagligen åt 407 barn. Medelkostnaden för
middagarna växlade mellan 13,8 öre i
Maria och 8 öre i Nya arbetsstugan å
Östermalm.
Två donationer, hvardera å 5,000
kronor, hafva kommit stugorna till del
under 1900. Af insamlade medel, 1,200
kr., användes en del som understöd åt
den i september anordnade kurs för
utbildande af lärarinnor för arbetsstugorna,
i hvilken 30 föreståndarinnor och
lärarinnor vid dels nya dels i gång varande
arbetsstugor i landsorten och Stockholm
deltogo.
Hela antalet arbetsstugor i landet
utgör nu 28. Af dessa tillkommo under
1900 stugorna i Hernösand, Borås,
Falun och Svalnäs vid Djursholms
villastad. Omkring 1,875 barn åtnjöto sagda
år vård i landsortens arbetsstugor.
Besök i hufvudstadens arbetsstugor
gjordes under 1900 af flera framstående
personer från andra länder, såsom
Polen, Irland, England. Alla hafva yttrat
sig i hög grad gynnsamt om dessa
stugor och i sina hemland infört dylika eller
åtminstone gjort ansträngningar och
förarbeten i den riktningen.
Arbetsstugorna voro företrädda på
Parisutställningen genom ett af fru A.
Retzius utställdt planschverk öfver modeller
samt arbetet »Arbetsstugor för barn».
Ehuru på grund af bristande utrymme
ingen samling barnarbeten kunde
utställas, vann arbetsstugeidén så stort
erkännande, att fru R. erhöll guldmedalj
därför. Och vid undervisningsutställningen
i Liverpool utställdes på särskild
upprepad anmaning i november 1900 en
samling arbeten ur svenska arbetsstugor.
Den väckte stor uppmärksamhet och
inköptes för att som modellsamling stanna
i Liverpool.
Beträffande kostnaderna gingo
aflöningarna till 14,156 kr., ehuru 70
lärarinnor undervisa gratis (de aflönade
utgöra 73), hushållets konto till 7,986,
materialier till 4,569, ved, ljus, tvätt m. m.
till 3,410 och samtliga utgifterna till
34,759 kronor. I anslag uppburo
stugorna 17,750 kr., i gåfvor inflöto 14,254
kr. och för barnens arbeten 8,226 kr.
Kapitalbehållningen var vid årets slut
34,480 kronor.
Medelkostnaden för hvarje barn var
under året i Östermalms arbetsstuga
26: 02, i Klara 23: 91, i Johannes norra
22: 82, i Jakobs och Johannes 17: 44,
i Maria 17: 00, i Katarina 16: 28, i
Adolf Fredriks 15: 50, i Kungsholms
13: 63, i Nya arbetsstugan på
Östermalm 12: 53, i Stockholms arbetarehems
10: 35 och i Nikolai 9: 96.
I redogörelserna för de särskilda
stugorna påpeka styrelserna för Adolf
Fredriks och Östermalms särskildt hvad som
kunnat göras för utsändande af
feriebarn, såsom vi på sin tid omnämde.
Huru skall bättre samverkan
åstadkommas mellan skolan och
hemmet? var en fråga, som Sydvästra
Nerkeskretsen vid möte i Laxå den 26
september debatterade.
Det framhölls, att då det tyvärr icke
alltid råder ett godt förhållande mellan skolan
och hemmet, så torde orsaken kanske stå
att söka både hos lärare och föräldrar. Det
torde därför vara nödigt att lärare såväl
som lärarinnor närma sig föräldrarna mera
än förr och i största vänlighet tala med dem
om barnen, söka förmå föräldrarna att
någon gång under terminen besöka skolan;
bedja föräldrarna se till, att barnen
ordentligt utföra sina hemuppgifter. Därjämte torde
rätt anordnade föräldramöten, där föräldrar
och lärare kunde öfverlägga om barnens
uppfostran, ganska mycket bidraga till ett
godt förhållande, förtroende och samförstånd
mellan skola och hem. Dessutom måste
läraren alltid genom kärleksfull, rättvis och
opartisk behandling samt god och grundlig
undervisning söka vinna föräldrarnas
förtroende och stöd. I skolan bör hos barnen
inplantas ögonblicklig lydnad både mot
lärare och föräldrar, så att barnen lära, att
de i hemmen skola hjälpa till med hvad de
kunna. Slutligen skall äfven samverkan
förbättras, om läraren för barnen framhåller
vikten och betydelsen af gudstjänstens
bevistande, ihågkommande det nära samband,
som finnes mellan kyrka och skola. Därför
borde ock högmässogudstjänsten en och
annan gång särskildt afpassas för barn, då
hela skolan eller klasser kunde infinna sig.
Godt vore ock, om läraren annars en eller
annan gång finge skolbarn med sig till
kyrkan. Erfarenheten har visat, att äfven
föräldrarna gärna gå till kyrkan, då deras barn
infinna sig där. Sektväsendet med sina
söndagsskolor under gudstjänsttid har däremot
visat sig motverka både kyrkobesök och ett
närmande mellan skolan och hemmet.
Skolungdomens
täflingsskjutning härstädes ägde rum förliden
lördag under sedvanliga högtidligheter och
gynnades af det härligaste väder. Den
stora skaran af omkring 2,000 utgjordes
af lärjungar från Stockholms samtliga
allmänna läroverk och folkskolor jämte
en del skyttar från läroverken i Skara,
Jönköping, Linköping, Norrköping,
Nyköping, Strängnäs, Örebro, Västerås,
Falun och Gäfle samt tekniska skolorna i
Norrköping och Gäfle. Folkskolegossarne,
som voro uppställda i två bataljoner,
utgjorde omkring halfva antalet. Efter
korum i Kungsträdgården anträddes under
flygande fanor och klingande spel
marschen till exercisplatsen
Ladugårdsgärdet, där skjutningen omedelbart tog sin
början. Folkskolegossarnes täflan
utfördes med salongsgevär och 12 skott mot
10:ringad tafla på 12 meters afstånd.
Resultatet blef, att 126 skyttar erhöllo
pris för ett poängantal, varierande
mellan 113 och 79. Första priset,
salongsgevär och 100 patroner, togs af en skytt
från Adolf Fredrik och andra priset af
en från Klara. Särskild
uppmärksamhet tilldrog sig täflingen denna gång
genom det vandringspris, en stor förgylld
pokal, som var skänkt af grosshandlare
Löwenadler i London, och om hvilket de
olika folkskolorna hade att täfla med
hvardera 10 skyttar. Pokalen
hemfördes af Adolf Fredriks folkskola, hvars
10 bästa skyttar uppnådde en
medelpoäng af 108,1. Därefter kommo Klara
och Maria folkskolor med respektive
104,1 och 102,1 poäng. Prisen
utdelades af generallöjtnant E. A. Rappe.
Stockholms
folkskollärareförening sammanträdde i lördags å
Hushållsskolan vid V. Trädgårdsgatan. Bland
de närvarande märktes kanslirådet
Lyttkens, rektor S. Almquist samt läraren
Christoffersen med fru från Larvik, hvilka
af ordföranden särskildt hälsades
välkomna.
Rektor Almquist höll därpå ett lärorikt
föredrag om den insats, som modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
