- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
180

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bör eller kan få träffa denna sida
av lärarutbildningen. Detta faktum
har jämväl skolöverstyrelsen
närmare belyst och understrukit redan
i god tid före årsskiftet, och man
hade därför haft anledning vänta ett
annat handlingssätt från regeringens
sida, än det man nu fått bevittna.
För vår del måste vi uttryckligen
betona, att ett vidhållande från
riksdagen, då den nu för tredje gången
på två år går att pröva
Linköpingsseminariets byggnadsfråga, av den
tidigare intagna ståndpunkten icke
bara är en välbetänkt åtgärd, den
där utan risk kan genomföras, utan
därtill för en tidsenlig
lärarutbildning en av de mest trängande och
därför av natur att icke utan våda
kunna undanskjutas.

"Olämpliga subsidier".

Ett svar till Svensk Läraretidning.



Under ovanstående rubrik har Svensk
Läraretidning i nr 9 publicerat en artikel
med redaktionell urspungsbeteckning vari
ett oerhört angrepp göres på ledningen
för den svenska folkskolpersonalens
ekonomiska sammanslutning på kooperativ
grund, benämnd Folkskolans läroboks- och
skolmateriellförlag, förening u. p. a.,
[1] en
affärsorganisation, för vilken
undertecknad sedan 1 oktober 1923 i egenskap
av företagets verkställande direktör är
närmast ansvarig.

Angreppet, som karaktäriserar sig självt,
blir så mycket mera allvarligt, som
tidningen med berått mod under sken av
affärsmoralens väktare söker
misstänkliggöra och skada den kooperativa
Andelsföreningen, på samma gång den i detta
fall lika opåkallat som oberättigat
uppträder som beskyddare för »Sveriges
skolbarn».

Artikeln kan för det företags
vidkommande, jag företräder, givetvis icke
få stå ovederlagd, då den med utelämnande
av faktiska omständigheter
och förhållanden
hopkonstruerats av material, som
åtminstone delvis tillförts den ärade red. av i
frågan ej tillräckligt införsatta meddelare
och därför är i hög grad vilseledande.

Tidningens redaktionella ledning, som
med rätta i lärarkretsar tillerkännes
omdömesförmåga och auktoritet, torde
näppeligen kunna misstänkas för att ha
tagit tjänst hos konkurrensavunden och
på grund därav låtit artikeln inflyta.
För min del vägrar jag åtminstone tro,
att dylika motiv dikterat tidningens
angrepp. Även om Svensk Läraretidning
hittills gentemot företaget från dess allra
första början gjort vad den kunnat för
att motarbeta detsamma, har jag klart
velat deklarera detta.

Svensk Läraretidnings annonssidor stod
visserligen vid starten för
Andelsföreningens förlagsverksamhet i höstas icke ens
till förfogande, då det gällde
meddelanden rörande den barnlitteratur, som
lärarnas förlag utgivit. Denna metod att
förvägra annonsering av förlagets alster
har emellertid övergivits genom fru
Amanda Hammarlunds personliga
ingripande, och då denna ståndpunkt alltså
ej längre upprätthålles må denna lilla
faktiska detalj endast vara ägnad att
belysa det sätt, varpå lärarkårens eget
företag understötts i Sv. Ltg.

Då jag alltså förutsätter, att tidningen
med hänsyn till socialekonomiska och
pedagogiska synpunkter velat uppta
frågan om lärarnas förhållanden till
skolmateriellhandeln, måste jag emellertid
uttala min stora förvåning över sättet
att gå till väga. Åtminstone synes det
mig minst sagt egendomligt, att tidningen
ej förvissat sig om, huruvida de källor,
man tänkte ösa ur, voro något så när
rena, och huruvida tidningens angrepp ur
saklig synpunkt vid en närmare
granskning ej gåve till resultat - en onödig
skymf.

Hade den ärade tidningens redaktion
vänt sig till oss skulle vi med nöje lika
gärna före som efter artikelns
publicerande stått till tjänst med att för vårt
vidkommande om så påfordrats lägga
papperen på bordet. Dessa ha redan i
förlagets tidning »Andelsföreningen»
uppvisats för andelsägarna. De ha aldrig
varit och äro icke komprometterande för
någon, men bli det i detta fall för -
Sv. Ltg. Vilka intressen, som kunnat
bestämma tidningens hållning, lämnar jag
fullständigt åt sidan. Däremot anser jag
mig skyldig lämna en saklig
framställning av de förhållanden, under vilka
Andelsföreningen hittills arbetat.

Hur föreningen kom till.



Den tanke, som genom bildandet av
Folkskolans läroboks- och
skolmateriellförlag, förening u. p. a. förverkligades,
är ingalunda ny. Redan för flera tiotal
år tillbaka i tiden var samma sak på
tal och ansatser gjordes också för att få
en dylik ekonomisk sammanslutning till
stånd. Först under krisåren 1917-20
kom saken åter allvarligt upp och
föranledde på grund av de ständiga
prisstegringarna å materiell och läroböcker
samt den oerhört försämrade kvalitén,
att de olika lärarföreningarna togo upp
problemet till allmän diskussion.

Sålunda utsände Centralstyrelsen för
S. A. F. frågan om »ett lärarkårens eget
förlag» till kretsarna, varvid det visade
sig, att ett mycket stort intresse fanns
för att något borde göras. Ett 60-tal
kretsar förordade nämligen, att inom
Sveriges allmänna folkskollärarförening
förlaget borde bildas. Sveriges
folkskollärarförbunds kongress 1921 omfattade
jämväl med sympati åtgärder i syfte att
realisera saken men förordade i likhet
med Centralstyrelsen för S. A. F. en
från lärarföreningarna fullt fristående
ekonomisk förening för ändamålet
.

Sedan diskussionen inom
lärarorganisationerna sålunda anvisat en
framkomlig väg för att praktiskt realisera
initiativet bildades i Malmö 1922
Folkskolans Läroboks- och Skolmateriellförlag
förening u. p. a., i vilken andelarna
bestämdes till 25 kr. pr styck.

Härigenom ville man göra det möjligt
för varje lärare och lärarinna att
ekonomiskt ansluta sig till föreningen och
jämväl moraliskt stödja densamma. Då
därtill kommer, att enligt stadgarna
tecknade andelar kan inbetalas under loppet
av ett år, och betalningsterminerna kan
bestämmas efter önskan har man sökt
åstadkomma betingelserna för en allmän
och livlig andelsteckning. Det har också
under den tid som flytt, gått kraftigt
framåt, i det att över 2,500 lärarkrafter
nu äro ekonomiskt intresserade i
föreningen jämte ett 20-tal kommuner.

Föreningen upptar försäljning av
förbrukningsartiklar.



Den 1 febr. 1923 ingicks en
överenskommelse med det fristående
skolmateriellföretaget Gevalia i Gävle i syfte, att
då föreningens ekonomi möjliggjorde ett
köp av detta företag, förvärva en
lämplig produktionsapparat.

De delar av överenskommelsen med
Gevalia, som har intresse för vinnande
av kännedom rörande parternas
förpliktelser, avtryckes härmed.

»Mellan Folkskolans Läroboks- och
Skolmateriellförlag, förening u. p. a., här nedan
kallat Förlaget, och Förlags Aktiebolaget
Gevalia, Gävle, här nedan kallat Gevalia, är
följande avtal träffat:

§1.

Förlaget, som ställt i utsikt att utom
genom sina medlemmar genom ett antal
resande arbeta med försäljningen av
skrivmateriell m. m. förbinder sig att med hela sin
organisation arbeta för största möjliga
avsättning av Gevalias artiklar.

§3.

Å den ökade årliga omsättningen av sina
artiklar, Gevalia tillföres genom samarbetet
med Förlaget tillförsäkras Förlaget en
provision av tre (3) procent och skall ökningen
räknas från Gevalias bokförda omsättning
för år 1922, vilken i avjämnat tal fastställes
till närmast högre tusental kronor. Dock
tillförsäkras Förlaget en minimiprovision för

tiden 1/2 1923-31/1 1924 av kronor
Tiotusen (10,000:-),

tiden 1/2 1924-31/1 1925 av kronor
Tolvtusen (12,000:-),

tiden 1/2 1925-31/1 1926 av kronor
Femtontnsen (15,000:-).

Minimiprovisionen för tiden
1/2 1923-31/1 1925 skall månadsvis i efterskott till
Förlaget erläggas. Om minimiprovision för den
återstående tiden stadgas här nedan. Med
omsättning menas expedierade order.

§ 10.

Skulle fråga uppstå om försäljning av
samtliga aktier i Gevalia, skall Förlaget hava
förhandsrätt till köpet på samma villkor som
den uppträdande köparen.

§ 12.

Detta avtal gäller fr. o. m. den 1/2 1923
t. o. m. den 31/1 1926. Skulle avtalet icke
hava av någondera parten uppsagts minst
sex månader före sistnämnda tid skall
avtalet anses förnyat på ytterligare tre (3) på
ovanstående sätt beräknade räkenskapsår,
varvid minimiprovisionen skall utgöra
Femtontusen kronor för varje räkenskapsår.»

Av bestämmelserna framgår, att


[1] Alla kursiveringarna äro av undertecknad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free