Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVII
Naar Adjektiverne bruges substantivisk, faa de Getutivendeise.
1 Entaljet af Hankönsord bruges da oftest es, i Hert as, som:
den evige, den eviges; de sjuke, de sjukas.
Ord paa a lægge ved Graddannelsen ikkun re og st til Positiv,
som: ringa, ringare, ringast; ligeledes de paa ig, hvad
Superlativ angaar, söm: nådig, nådigst. Den samme Sammendragning
som ved Flertalsdannelsen finder ogsaa her Sted, som: trogen,
trognare. — For at forstærke Superlativ bruges Tillæget allra,
som: aUra lyckligast—Participier og en Mængde Ord paa uk,
«amt enkelte andre, antage mer og mest isteden for Gradendelser,
som: mer omtyckt, mest partisk.—Flere Ord kunne paa Grand
af sin Betydning ingen Grader danne, som evig, fyrkantig. —
Uregelmæssig Graddannelse have:
god (bra) båttre (godare) bäst (godast)
dålig såmre (dåligare) sämst (dåligast)
end (elak) värre (omfare, elakare) värst (ondast, elakast)
stor större störst
lång längre längst
träng trängre (trångare) trängst (trånga**)
tung tyngre tyngst
Uten (snid) mindre (smärre) minst (sm&rsQ
låg lägre (lågare) lägst (lågast)
hög högre högst
ung yngre yngst
gammal . äldre (gamlare) äldst (gamlast) .
många fl** f , fleste j
mycken mera mest
nära närmare (närmre) närmast (näst,näfmst)
W gröfre gröfst
Følgende Adj. mangle enkelte Gradér (imedens dog som
oftest tilsvarende Adverbiomsformer eller Præposisjoner findes):
(fjerran, adv.) ßfrmd+è ..........fjermast
(fötr, adv«) ; förte (~a) ; först
(under, præp.) undre ö-a> 1 - • underst - h
(from, adv.) J fr&mre fWmsl *
Cneder, adv.) nédre (-o) 1 nederst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
