Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
I sanning vanan verkar magtigt på det menskliga sinnet, och
hvad yrke som hellst fäster oss småningom med tusende hand,
från hvilka man,ej lätteligen gör sig lös. Är man då tillika
öfvertygad, att detta yrke är vigtigt i sig sjelf, att det ej kan
eller åtminstone ej hort vara utan allt inflytande på mensklig
bildning: då måste det ögonblick, då man är färdig att lemna
det för alltid, blifva på en gång både högtidligt och rörande. —
Det «vore lätt M. H. att sluta mina föreläsningar med det,
hvarmed månge börja sina, med ett loftal öfver deras ämne.
Jag skulle kunna säga eder, att icke blott ingen Akademisk
lärdom, men i allmänhet ingen högre bildning är möjlig, utan
kännedom af Grekiskan. Jag skulle för ett sådant påstående
kunna anföra vitsord af berömda män, och lägga dertill vigten
af flere århundradens öfvertygelse. Jag skulle i anledning häraf
kunna upphöja detta studium på bekostnad af alla eller
åtminstone de flesta andra. Men detta vore tvifvelsutan en ensidighet.
Jag erkänner tvertom gerna, att i verldens närvarande skick,
mycken bildning, ja äfven mycken verklig lärdom är möjlig utan
kännedom af de klassiska språken. Ty hvarföre kallas de klas-*
siska? Klassiskt är ett språk icke blott genom sin egen inre
utbildning, utan äfven och isynnerhet genom sin litteratur. Men
en sådan litteratur hafva nu mera flera af de lefvande språkeu.
Den massa af idéer, som utgjorde de gamlas bildning, har
småningom öfvergått i det allmänna tänkesättet, vi lefva af de
fonder, som forntiden samlat Så måste det aken vara: ty
ingenting i menskligheten är enstaka, mensklig odling är en
fortgående kedja; den närvarande länken är alltid sammanhakad
med en föregående, och denna åter med en annan, ända upp
till skapelsedagen tillbaka. Den ena generationen ärfver alltid
den andra; bildningens historia är en fortlöpaude förklaring
öfver mensklighetens stora Ärfdabalk. Men ett sådant arf är
egentligen blott materielt: det är endast råämnen, som det ena
tidehvarfvet emottager af det andra, att på sitt eget sätt
förarbeta och använda; förmen måste alltid bero af den närvarande
tiden och dess tillfälliga omständigheter. På detta sätt har vår
•tid långt för detta tillegnat sig alla de gamles väsendliga idéer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
