Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
stråla Horizonten af ett brunett ansigt«? Nej Neptuns Söaer
har ni att tacka för alltihop. Columbus var en hjelte.
Alex-atider en slagtare.......
Wallenberg.
Floden och Bäcken*
Hvarföre går du så tyst, sade spotskt till floden en sorlande
Bäck, son af gårdagens regn, och dansande mellan stenarna —
Derför, svarade Floden, att mau känner mitt hemvist. De djur
jag närer, de kölar jag bär, dessa fruktbara dälder, som omge
min bädd, dessa friska alar, som di min barm......allt säger
mitt lopp; allt vittnar min styrke, mitt djup, mitt gagn. Men
du lilla Bäck! höj upp ditt sorl, för att byens barn än i dag
må komma och se ditt skum, och höra ditt sus, och somna
dervid, och i morgon, då solen förtorkat ditt sköte, kunna säga:
Här flöt han.
KeUgren.
Isberget och Kullen*
Hvi stiger du ej hit upp, sade berget till Kullen; och sköt sin
isiga hjessa mot skyn. — Du gäckar mig Broder, var kullens
svar; men jag ler åt ditt förakt. Se ner från din höjd och
betrakta den nytta jag gör naturen: mina blomstrande ängar,
mina fruktbara trädgårdar, de feta hjordar, som beta mitt
gräs, den lycklige skördarn, hvars svett jag belönar. Men du,
tunga börda på en suckande moders bröst, hvad är ditt gagn?
SvMffk Laeseliog-. ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
