Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’198
Och viljan, som stängdes i lågande bröst,
Tar mandom lik Gud, och blir handling.
Det rätta far armar, det sanna får röst,
Och folken stå upp till förvandling.
De offer du bragte, de faror du lopp,
De stiga som stjernor ur Lethe opp.
Och dikten är icke som blommornas doft,
Som färgade bågen i skyar.
Det sköna du bildar är mera än stoft,
Och åldern dess anlet förnyar.
Det sköna är evigt: med fiken håg
Vi fiske dess guldsand ur tidens våg.
Så fatta all sanning, så våga allt rätt,
Och bilda det sköna med glädje.
De tre dö ej ut bland menskors ätt,
Och till dem från tiden vi vädje.
Hvad tiden dig gaf, må du ge igen,
Blott det Eviga bor i ditt hjerta än.
Tegnér♦
Hjelten. 1813.
Hvarför smädar du mig ständigt,
Ögonblickets lumpna skara,
Utan vilja, utan merg?
Fånga fjärlarna behändigt,
Men jag ber, låt örnen fara
Fri kring sina blåa berg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
