Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’200
Derför gar jag, trygg och lika,
Huru ock mitt ryckte ljudar,
Hvart mig ock mitt öde för.
Ej för meoskor vill jag vika,
Endast för de höge Gudar,
Hvilkas tysta röst jag bör.
Låt dem flyckta, låt dem fara,
Mina slafvars hop, som rysa
Vid den högre kraftens bud.
Ensam går jag. Natt skall vara
’Innan himlens stjernor lysa,
Innan hjelten blir en Gud.
* Falla kan jag. Under månen,
Den omvexlingsrika, bodde
Ingen fri för ödets kast.
Lejontämjarn, gudasonen
Föll, när svekets klädning grodde
Vid hans breda skullror fast
Men han reste sig, och tände
Sjelf sitt bål på höga Oeta
Och flög hän gudomliggjord,
Så min hjelteban och ände.
Och vill bålets namn du veta
Söder heter det, och Nord!
Vegnér♦
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
