Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Fallet oändeligt är, otadlig försoningen äfven*
Se, tillbaka så långt lom det gamla minnet, och framåt •
Långt som det flygaade hopp kaa nå på tröttade vingar,
Synd och försoning alltjemt gå menniskolifvet igenom.
Fullväxt synden är fögd, tnen försoningen slumrar m hjertat,
Tyst som det vaggade barn, och drömmer om hiriimel och englar^
Mäktar ej vakna till sans: hon är som de toner i harpan,
Fängslade andar, som vänta alltjemt på befriarens finger.
Derför, älskade barn, nedsteg försoningens Förste,
Väckte den slumrande opp, och nu står hon «»ed strålande ögon,’
Klara som himmelens hvalf, och kämpar med synden och segfar.
Neder till jorden han steg, och förklarad vände hau derfrån,
Icke från hjertat likväl, ty der lefver han ännu i anden,
Älskar, försonar alltjemt. Försoningen varar som tiden.
Derför, anammen med vördnad i dag dess synliga teckeu.
Tecknet är dödt, om ej saken har lif. Det eviga ljuset
Är för de blinde tj till, men det föds af det seende ögat
Icke i bröd ocfy ej heller i vin, i det renade hjertat
Ligger förlåtelsen gömd: uppsåtet till bättring allena
Adlar de jordiska frukter till himmelska ting, och förtager
Synden och syndenes lön. Blott kärlek med öppnade armar,
Ångren som gråter och ber, den profvade viljan, hvars gull går
Sofradt ur lågorna fram, med ett ord, den försonade menåkan
Bryter försoningens bröd och dricker försoningens vinkalk.
Men den som stiger hit fram, ovärdig, med hatet i hjertat,
Gäckande menskor och Gud, han är saker på Herrans lekamen,
Saker på Medlarens blod, han äter och dricker sig sjelfvom
Döden och domen: derför bevare oss, himmelske Fader! —
Ären I redo, I barn, att begå försoningens måltid?" —
Alltså han frågade rördj och på en gång svarade barnen
Med högtsnyftande ja! Då läste han bönerna alla,
Läste instiktelsens ord, och in föll orgeln och sången:
uO! Guds helige lam, som förtager verldenes synder,
Hör oss, gif oss din frid, varkunna dig öfver oss alla!"
Gubben med darrande hand och med himmelska perlor i ögat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
