Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ä)
Frithiof.
Har jag väl mer ett val?
Ar ej min ära bunden vid lians fordran?
Den skall jag lösa, om och Angantyr
Förgömt sitt lumpna guld i Nastrands floder,
I dag ännu far jag.
Ingeborg.
Och lemnar mig?
Frithiof.
Nej, icke lemnar dig, du följer med.
Ingeborg.
Omöjligt!
Frithiof.
X Hör mig, bör mig, förrn du svarar.
Din vise broder Helge tycks ha glömt,
Att Angantyr var vän utaf mhi fader,
Liksom af Bele; kanske gifver han
Med godo hvad jag fordrar; men om icke,
En väldig öfvertalade, en skarp,
Har jag, han hänger vid min venstra sida.
Det kära guldet skickar jag till Helge,
Och dermed löser jag oss begge från
Den krönte hycklarns offerknif för alltid.
Men sjelfve, sköna Ingborg, hissa vi
Eliidas segel öfver okänd våg;
Hon gungar oss till någon vänlig strand,
Som skänker fristad ål en biltog kärlek.
Hvad är mig Norden, hvad är mig 4tt folk,
Som bleknar för ett ord af sina Diar,
Och vill med fräcka bänder gripa i
Mitt hjertas helgedom, mitt väsens blomkalk?
Vid Freja, det skall icke lyckas dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
